TEAM ROCKRUNNERS

GI

2012-01-30T19:03:00.002+01:00

Pälle efterfrågade en GI-version av runekakan. Först fattade jag inte vad han pratade om, men nu har jag hyrt filmerna och ska lära mig allt om GI!

200!

2012-01-30T07:49:00.003+01:00

Nu är det bara 200 dagar kvar till Bamm 2012, där årets tema är "Över gränsen"! Och därmed hög tid att göra slag i saken av alla högtflygande planer vad gäller träning. Jag har i alla fall bakat årets första laddning med runekakor.

VECKANSROCKRUNNER V4 - SM- veckan, vinter

2012-01-28T11:33:00.005+01:00

Inte för att jag är så mycket för vintersport, men skidor är ju alltid kul om vädret är fint och glidet är bra. Men för alla andra sportfånar som älskar vintersport borde SM- veckan i Östersund nu vara höjdpunkten i svensk idrott. Idag fick jag se 15 km loppet på skidor för herrar och det var en härlig spridning på resultatlistan. Hellner och Olsson överlägsna och en glad Södergren på 3e plats minuten bakom, MEN!

Ja precis MEN varför är kunkuransen så illa, för att komma 10a så var man hela 2.06 efter Hellner. Svenska skidåkare råder det brist på i topklass. Visst så är väl 2.06 efter Hellner helt ok, men internationellt rent uselt.

Tittar man tillbaks på Skiatlon som var tidigare i veckan så var 10e placerade Lars Suther 2.35 efter segrande Hellner vilket återigen visar att vi har för få topåkare i Sverige. Skulle vi titta på Norges NM så skulle ni se stor skillnad på resultatlistorna, mycket tightare tidsmässigt och där en Northug tog det hela som ett träningspass och blev 40e man, ja får man inte världscup poäng är det väl inte värt att kämpa kan man tro????

Hur som helst, hoppas vi får fler idrottare som kan närma sig topeliten i sverige på sikt, men det är svårt då dessa i skiktet under landslaget inte alls har samma förutsättningar att träna, få material som eliten. Men det är väl det som utmärker en kämpare och tallang.

Vill man tillräkligt så kan man med rätt förutsättning lyckas att gå lång, ja riktigt långt!

MEN vi är för få tyvärr!

VECKANS ROCKRUNNER V3

2012-01-21T23:40:00.003+01:00

Ut med det mesiga handbollslaget och in med en hård skidskytt. Vecka tre 2012 var veckan då vi fick en ny skidskyttefavorit. Med placeringsraden femma i Oberhof, sexa och sjua i Nove Mesto, etta i förrgårdagens sprint och idag fyra i 15 km massstart i Antholtz har vi nu en (vad det verkar) en mycket stabil kandidat till medaljer i kommande VM. Off with the hat for the new sharpshooter!

IHÅLIGT

2012-01-21T20:35:00.003+01:00

Den här bollen symboliserar på ett bra sätt Sveriges spel i andra halvlek mot Polen. Det var ihåligt, öppet, tomt, luftigt och nattsvart. Det var fan till och med sämre än Team X:s orientering på näst sista kontrollen på årets BAMM (och det var ju inte så lite kasst). Att släppa till en elvamålsledning i andra halvlek är jävlariminlåda värre än att stämpla fel fifan!

Skidsällskap

2012-01-17T08:59:00.002+01:00

Ja med sina barn blir det bra träning med sällskap. Malte å Signe körde så det rykte i spåren. Till och med ett gäng norska medborgare var impade av deras framfart i spåren, å vad en norsk inte vet om skidor e ju inte värt att veta då det är deras nationalsport.

Snörapport från Stockholm

2012-01-16T23:43:00.001+01:00

"ett par tusen smårepor och några djupa repor"

Vi har lite lite snö i Stockholm nu, men f-n inte tillräckligt för att kunna åka längd. Moder natur vill inte iår. Nederbörd har vi fått och kallt har det varit, men inte i rätt ordning och inte så många dagar i sträck. Det är för mycket vinter för att åka rullskidor och för lite för längdskidor. Och Mälaren har inte frusit, så inga skridskor heller. Suck. Man kan åka 20 mil enkel väg för att träna (tex Sandviken eller Grängesberg). Har kört roddmaskin på gym sista veckorna och det börjar kännas sådärkul.

Här är spårstatus i stockholm just nu, saxat från skidspår.se. Dummast låter snubben i Ågesta "tunn snöhinna (2cm) på mestadels gräs, ibland sand/grus" och "ett par tusen smårepor och några djupa repor"

Täby konstsnöspår

Helt otroligt en 3:a (av 5). "Slingan var drygt 450 m i en riktning, så "varven" blev drygt 900 m. Spårkvaliten var skiftande, på sina ställen kanonspår och på vissa ställen mest is. Men största delen var bra."

Rudans friluftsgård, Haninge

En överkryssad skidåkare. "Ingen konstsnö producerat som jag kunde se. Läste på jordbänningarnas hemsida 6/1 att det har varit problem med kompressorn till snökanonen."

Ågesta friluftsgård, Huddinge

En 1:a, man blir riktigt sugen efter att ha läst spårrapporten

"Åkte ca 7km av 8.5:an (ej upp saxbacken). Underlaget tunn snöhinna (2cm) på mestadels gräs, ibland sand/grus. Använd skräpskidor annars har du ett par. 1000 smårepor på belagen, som troligen kan fixas med en stenslipning. Ett par svåra genomslag med djupa repor. Kul komma ut ändå."

Jungfrusundsåsen, Ekerö

Ingen rapport (eftersom ingen har försökt åka där)

Ursvik, Sundbyberg

Inte heller där någon rapport. Ingen har varit så dum som åkt där.

Sammanfattningsvis: Åk till Täby. Försök tänka som en guldfisk. Slå undan tanken: "Hm .. känns som jag åkt den här slingan förut"

Det gäller att hålla ut. Snön och minusgrader är på gång. Kanske kanske kör vi till helgen.

PIGTRAINING

2012-01-13T08:51:00.008+01:00

Soundtracket till gristräningen heter "PIGS IN HILL" och börjar med Gluecifers eminenta alster HERE COMES THE PIGS som spelades när ornen Pälle svängde in på Bajenbackens parkering. Efter någon minut dök fargalten Mange upp i sin svin-Audi. De satt i Allgrisbilen och kurade tills de såg två lampor som letade sig ner för berget.

Var det möjligen den långe galten Lars och hans sugga Sofia som var ute på en provbestigning? Jo mycket riktigt, de två (något gula) lamporna visade sig vara två långa, smärta grisar i Rockrunnerskläder.

Ornen och Fargalten klev ur och ruskade lite på sig. Alla hälsade på varandra och konverserade lite kring skovalet. Två grisar hade gummidobbar och två hade spikdobbar på klövarna. Vilket var bäst?

Låt två på soundtracket dundrade igång och om det funnits en stereo i slalombacken hade DJ:n spelat WAR PIGS (med Black Sabbath såklart) när teamet stack iväg uppför den första vändan. Vi började med stora uppfarten som var den enda som sprutats med snö. Här funkade skovalen helt lika, det var lika grisigt för alla kan man säga.

Till slut kom vi i alla fall upp och tog samma väg ner. En antydan till skare gjorde det hela något obehagligt då fötterna sjönk ner med ojämna mellanrum. Till slut kom vi ner men vi tog inte samma väg upp igen för vi tog den mellanlånga vägen runt vänster.

Här blev det värre för gummigrisarna. Det var liksom ett steg fram och två steg tillbaka. Ner i snön igen som nu var upptrampad och mer lättsprungen.

Vända tre gick upp i nedfarten längst till höger som var helt snöfri och nästan helt isfri. Men det var brant så låt tre blev MARCH OF THE PIGS med Nine Inch Nails. Det tog en evinnerlig tid och 87 höjdmeter har väl aldrig känts så högt. Fan det är ju inte mer än typ 4 BAMM-höjdkurvor!

Nåja efter lite grymtande så kom vi upp och kastade oss återigen utför i snön som nu började bli ordentligt uppsprungen.

Fjärde vändan gick på vägen allra längst till vänster. Sofia tog en annan väg så låt fyra blir THREE LITTLE PIGS med Green Jelly. Här fick gummigrisen, ornen Pälle, stora problem då det bitvis var ren iskana. Han tog slut till ett desperat tjuvknep och sprang (läs gick) på åkbandet som (tyvärr) var avstängt.

Fargalten och långe galten fick vänta uppe på toppen för att hålla ihop flocken. Det bar av utför på motorvägen i snön. Vända fem tog alla fyra grisarna tillsammans upp i snön så låt fem blir PIGS med Cypress Hill. Gick det inte lite lättare?
Undertecknad kommer inte ihåg för här börjar minnet bli suddigt!

Vi kom i alla fall upp och de två galtarna snackade något om "en rak åtta" när en halvdöd orne nästan kröp över krönet. Pust, stånk och stön men utför gick det lätt. En rak åtta (alltså åtta vändor i Bajenbacken enligt nån sjuk term som jag tror Jonas eller Mange hittat på för länge sen) kändes avlägset.

Den sjätte vändan blev längst till höger redan där nere där skyddsnätet börjar bestämde sig den dåligt tränade ornen

för att det fick räcka med sex, det är ju ändå långt kvar till BAMM! Sista låten på soundtracket blir därför HUNGRY WOLF, EASY PRAY med hårdrocksorkestern ALL PIGS MUST DIE.

Ornen orkade i alla fall upp och ner denna sista runda medan de andra grisade vidare i två(?) vändor till. De kan kanske lämna två(?) låtar som bonusspår här i kommentarerna?

Ornen är i alla fall inte längre en fet julegris då vikten dagen efter stod på 79 kilo. Det är visserligen en bra bit kvar till han är en spädgris men snart så...

Även 6 vändor kändes som ett riktigt bra pass.

På funbeat står det att Pälle vann. Bra fan!

RINDÖ BYE BYE

2012-01-11T15:36:00.002+01:00

Vi la av i tid och vägverket sköter sig med färjan så Hedlund kommer ikväll!

GRISEN SKRIKER - VI SKA VISA DOM

2012-01-10T23:24:00.000+01:00

Veckans Rockrunner v36, 44 & 52

2012-01-10T19:11:00.006+01:00

Fegar ur lite, men för att döda 2011 så kommer här veckornas RR!!!

MUSTASCH!!

Japp jag samlar själv till en ståtlig en!! Kanske inte direkt det tätaste och coolaste men vafan snygg är den alltid!

Fast man önskar ju att den såg ut som Magnums....

Ryktet säger att hela RR skall samla till en ståtlig 2012!?

R.I.P 2011

2012-01-10T18:59:00.002+01:00

2011:

Jag kom, jag såg jag krascha...........

Ett på många sätt underbart år med höjdpunkten som att bli invald i den yttersta crem de la cremen, att få hänge med gubbarna som ÄR top noch...

Efter en stressfraktur i slutet av 2010 gick jag in i 2011 med tillförsikt, startade året med måttlig mängd träning, körde Premiär Milen i Foppa tofflor på 48 min med bara ett fåtal pass i benen efter skadan.

Efter detta ökades träningen mer och mer ända fram till BAMM 11, där i mellan han jag med ett halvmaraton i 35 graders värme samt Vildmark 15 i Gävle, båda loppen gick bra och jag är helt nöjd. Kanske inte riktigt lika nöjd som efter BAMM men men.

Jag hade ganska mycket planer inför hösten 2011 som alla vart skrotade på grund av lite småskador och en hel del äktenskapliga problem.

Nu blickar vi framåt på 2012 och hoppas och tror på ett ROCKIGT år!!

2012 ETT NYTT ÅR MED (MER) ACTION!

2012-01-10T15:31:00.012+01:00

Jahaja då så var 2012 igång på allvar. Det hetaste just nu verkar vara att sätta sitt namn på ett par slalomskidor. Motörhead har "gjort" två rockerskidor åt HEAD (den ena heter Rock'n'Roll och den andra Inferno) och Järnjungfrun vill tydligen inte vara sämre då de sålt sin själ till K2 med twintipskidan "K2 Iron Maiden Killers Revival". Fast å andra sidan var de tydligen först då de gjorde det redan vid ingången av 2011. Det är inte lätt att hänga med i svängarna...

Nåja 2012 har precis börjat och därmed nomineringarna av VECKANS ROCKRUNNER. Fast å andra sidan har Christian V36/V44/V52, Tor V46, Jonas V49 och Peter V51 FORTFARANDE inte gjort klart sina hemläxor för 2011 ÄNNU. Att det ska vara så svårt att hänga med i svängarna...

Nåja 2012 har precis börjat och Team X har redan bokat flygresa till BAMM (så nu leder vi igen). Dessutom har Krister i föredömlig tid utsett årets första (nåja sista han R.I.P.-ade ju 2011) VECKANS ROCKRUNNER, bra jobbat fan! Till alla Rockrunners kommer här ORDER om att nominera mera (gäller alla utom Krister i nuläget), träna mera, tävla mera och anmäla sig till mera tävlingar, mer ACTION alltså!

PS Webmastern har nu lagt upp VECKANS ROCKRUNNER 2012 som en sida i kolumnen ute till höger. Där ni finner vem som ska skriva vad vecka 1-8. DS

PS2 I VECKANS ROCKRUNNER 2011 står vilka av odågorna som glömt vilka veckor. DS2

PS3 Hedlund the (soon not to be) fat ska träna med Janne ikväll, det ni! DS3

GRISPASS

2012-01-10T14:26:00.004+01:00

Nu blir det träning! Jag och Mange hade en liten överläggning på FB om gemensamt pass i Hammarbybacken - innan den blir helt nersnöad. Därför ska alla som vill kalla sig bergslöpare träffas vid backens fot på onsdag klockan 18:30. Det blir ett galet jobbigt pass med många vändor. Pannlampa kan vara bra. Dobbskor nästan helt nödvändigt. Man behöver en fläskigt bra bortförklaring för att hålla sig borta. Basta!

100%

2012-01-08T17:01:00.003+01:00

Japp då kan man lugnt sitta ner i soffan och ralaxa efter att man faktiskt genomfört 109% av den träningsmängd jag planerat. Jag har ju sagt att jag måste genomföra minst 5tim träning/vecka detta år. Första veckan är genomförd och lyckad med andra ord.

VECKANS ROCKRUNNER 50

2012-01-08T13:55:00.004+01:00

KROPPENS GENI

Inser till min förfäran att jag missat min vecka. Skärpning gubbe! Så nu i pausen mellan damernas och herrarnas Tour de ski-final i slalombacken får vi väl låtsas att det är en vecka före jul. I skidåkarnas världscup är det inte helt överraskande norrmän som är helt outstanding. Ja, särskilt två då. Då kan det vara extra intressant att kika lite på den här fina boken:

Det är då en svensk professor i "miljöhistoria", en gång i tiden själv skidåkare, som är så impad av de norska skidåkarna att han smörar in sig och får följa med på norrmännens träningsläger. Han utgår från en frågeställning om hur det känns att åka så fort som världens bästa skidåkare gör. Men det är ju mindre intressant. En hel del handar den om träningsfilosofi och det diskuteras mycket om norrmännens långsamma långpass, och det är ju intressant. Den handlar en hel del om skandinavisk skidhistoria, om hur sporten utvecklats från en angelägenhet mellan skogsarbetare till en mångmiljonindustri, och det är ju också intressant. Den handlar väldigt mycket om författarens egen uppväxt som skidåkare i innersta lappland, och det är i alla fall lite intressant, men inte jätte. Så handlar den om Marit och Petter förstås. Det är intressant.

Nu läser jag inte jättemånga sportböcker så jag är ingen expert på området. Men jag tror ändå att "Kroppens geni" skiljer sig lite från andra böcker just för att den är skriven av en akademiker och inte av en sportjournalist som sportböcker brukar vara skrivna av. Här är det en hel del resonerande, ifrågasättande, associerande på ett typiskt akademiskt lärt vis. Och åtminstone jag gillar det.

Men nu måste jag se Dario Cologna vinna touren och Petter jr. bli uppåkt av och omåkt av Hellner. Vi hörs!

F.U.C.K. 2011

2012-01-05T23:15:00.001+01:00

Jahaja då var äntligen "IDROTTSÅRET" (not!) 2011 över. Hedlund summerar detta med att säga att han tränat mindre än någonsin, klarat av 2 nattävlingar och INGA individuella dagorienteringar, sprungit Tiomila och 25-manna och gjort en DNF (nåja vi kom i mål men nog fan var det DNF på det loppet) på Rogainingen. Enda ljuspunkten i nattmörkret var BAMM med Krister. Trots visst slit på berget var det grymt kul och ett mått på Team X grymma teamspirit. Nu höjs blicken mot mot 2012 och ser mer av allt som har med idrott att göra. Utlovar helt enkelt mer:

Träning (det kan inte bli mindre)
Tävling (förutom nattorientering KAN det inte bli mindre)
Skidåkning (nåja det var OK men kan definitivt bli mer)
Orientering (det KAN INTE bli mindre än 2011 jag har inte sprungit så lite sen 1979)
Långlopp (det måste bli mer)
Vandring (har köpt nya kängor fan)
Löpning (det kommer att bli mer)
BAMM (är ju redan anmäld med Krille)

Efter att äntligen ha avslutat perioden (tyvärr lite för stor del av året) med dubbla jobb ser det från och med för lite drygt en månad sen mycket ljusare ut. Med bara ett jobb ska det inte bli så jämrans svårt att komma i form. Särskild inte eftersom jag, frugan, arbetspartnern och hanses fruga ingått i en viktpakt (med det fantastiska namnet "the mother of all weightlosses) med en tävling om att jaga kilon och % i viktnedgång. Undertecknads mål är matchvikten på 72 panner som fanns där senast 2007 nångång. Det är 10 panner ner det, fy fan över 82(!), inte bra inte bra. Men det har börja bra med lite drygt 1 kg på bara 2 dagar och det helt utan träning. Nu har dessutom äntligen den efterhängsna förkylningen äntligen släppt så blir det helt rätt och slätt öka, ÖKA, ÖKA, ÖKA, ÖKA!

God Jul och Gott nytt år önskar Hedlund the fat son to be flat.

PS Trots att jag är solklart bäst på websamordning och rapportering (fy tusan vad, nästan, alla suger på sajten, bättring!) utlovas bättring på den fronten också framöver. DS

VECKANS ROCKRUNNER V1

2012-01-02T00:01:00.002+01:00

Till Veckans Rockrunner v1 2012 utses 2011! Och Tomas har ju redan publicerat sin sammanfattning.

För min egen del har 2011 framför allt inneburit en fördubblad barnaskara, en fantastisk upplevelse naturligtvis!

Träning: 2011 blev ett riktigt bra år, med ett snitt på över 6 timmar per vecka och totalt 200 mils löpning. Tyvärr nästan ingen racer-cykling, men tiden har inte räckt till. Men bra med löpning, som sagt, tillsammans med en del simning och cykelpendling.

Tävling: Trots bra med träning är resultaten på dom få tävlingar som jag gjort under 2011 inget som förtjänar någon större uppmärksamhet. Mitt sjunde Bamm 70 blev två ganska långa dagar, och Stockholm rogaining blev för kort...

2012: Team X ställer sig på startlinjen för sitt tredje Bamm, förhoppningsvis i god form och med möjlighet att kriga lite högre upp i resultatlistan. Dessutom är planen att köra Amfibiemannen, ett lopp som ska blanda simning med löpning. Kommer att köra mer kvalité i löpningen, för att bli lite snabbare till just Amfibiemannen. Och därför blir det även i år en del simning i träningen, både bassäng och öppet vatten. Kanske blir det ytterligare något roligt långlopp under 2012, om jag hittar något passande. Och några fina mysrundor på racern skulle också vara trevligt!

R.I.P 2011

2012-01-01T09:05:00.005+01:00

Jaha då kanske man ska ta och utvärdera 2011 lite.

Träning: Ja detta år har inte långpassen legat på högsta nivå och heller inte ultratävlingar. Med ett snitt på 4,16tim/vecka så blir det skit kan man säga, är som en jävla motionär. Visst månaderna mellan april-sep blev bra pga mycket tävling. Men jag var långt ifrån mina planerade 5tim/vecka.

Så mitt nyårslöfte blir att se till att det blir 5tim träning/vecka 2012.

Tävling: Ja planen redan 1 januari 2011 var att springa mer orienteringstävlingar och det har jag gjort. När det kommer till långlopp så blev det bara LAMM, BAMM och Rogaine. Det jag missade och tappade fokus på var målet med att försöka göra 1/2 maran på 80min. Men det kommer nog när jag känner mig redo.

Hur var året i allmänhet då, jo underbar med familjen, BAMM var kul med Christian och där en 2:a plats blev resultatet. Lamm var skitjobbigt där jag inte hade mina bästa dagar, men Ivve och jag kämpade oss runt. Rogaine vara KATASTROFALT dåligt, sämsta ever. 85% assfalt och ingen riktig orientering.

Inga direkta topprestationer (förutom BAMM då). Jag måste höja mig 2 snäpp och bli bättre!

Så mitt betyg på 2011 år är följande:

Träning: 2/5

Tävling: 3/5

Feliz Navidad Y Prospero Anõs

2011-12-30T21:05:00.003+01:00

Året avslutas med ett låååångpass, vi ses 2012 igen. Då ska återigen Team RR prestera på hög nivå och visa alla er att vi än kan även om vi blir äldre....

FELIZ NAVIDAD!

2011-12-24T11:15:00.005+01:00

God jul boys! Nu blir det tomtegröt och julskinka!!!

SNAKES ON A PLANE / DIE HARD 4.0

2011-12-16T10:15:00.001+01:00

Ikväll är det upplagt för titelfajt om vilken kalkonfilm man ska se! På TV4 startar DIE HARD 4.0 klockan 22:25 och på Kanal 5 startar SNAKES ON A PLANE klockan 22:00. Är det någon som inte sett någon av filmerna är det SKANDAL. Är det någon som bara sett en är det SKÄRPNING. Är det någon som sett bägge är det såklart bra (ett måste i allmänbildningen liksom) men SE DOM IGEN. Fan jag ska ju på julbord men DIE HARD har jag på DVD så det är bara att rigga inspelningen på 22:00 och sen vet man vad man ska göra i morgon...

ROGERS BERGSTÄVLING

2011-12-13T22:02:00.004+01:00

Jag vet att det börjar bli tjatigt, men vad fan. När de nu arrangerar och jag bor så nära är det svårt att låta bli. Även när det tokblåser och regnar och är alldeles särdeles gemytligt i backen.

Det var en hel mängd löpare som hoppade runt och försökte hålla värmen före start. Jag tror de flesta tyckte att det här med storm och regn bara gjorde saken ännu roligare. Vi kom iväg och genast var det ett gäng som satte bra fart uppför backen (en i kortbyxor - Ladonialöpare?). Sädär fort tänker jag inte försöka springa, tänkte jag nog inte men jag insåg det väldigt fort. Efter första lilla branten hade man fin vänstervriden motvind och det gick så fort som det gick. Ja, men tänk på att kralliga löpare som jag har ett extra stort vindfång.

Uppe på topplatån blev det rak motvind. Jag höll i pannlampan med handen och fick pressa mig framåt och sedan pressa mig nedåt för den första lutningen, innan vägen vek runt kröken och det blev vindstilla.

Det här är ju mest en tävling i nedförslöpning, men jag kände mig tam i steget. Ja så kan det vara. Det blev ändå snart uppför igen. Streta på och ta sikte på varvräknarna på toppen. Det var nog inte bara bekvämt att stå där det blåste som värst och räkna löpare. Skönt för dem att det bara var 6 passeringar att hålla reda på. Lite snygga var vi nog ändå när vi kom på led uppför backen.
Särskilt spännande var det däremot inte. Jag sprang inte om någon och blev inte omsprungen av någon. Men det är klart att jag kollade bakåt den här gången för att inte bli överraskad på upplopet. Men det kom ingen och jag gjorde som jag brukade när jag var klar.

Jag blev nog inte bättre än sexa den här gången. Och tiden, 53:27, får man väl skylla på vinden. Eller formen, whatever. Rätt så kul var det i alla fall den här gången också, men inte så kul så att jag inte spurtade hem till badkaret efteråt.

VECKANS ALTERNATIVHYLLA

2011-12-13T21:58:00.000+01:00

Här kommer några (fyra för att vara exakt) alternativ till Lasses tidigare livealster på veckans platta. Uppe till vänster: OZZY OSBOURNE - LIVE & LOUD. Plattan är släppt 1993 och inspelad under turnén "No more tours" 1991 - 1992. Ja jag vet mycket väl att en äkta liveplatta måste vara inspelad under EN konsert och inte "best of" från en turné men den här måste ändå få vara med eftersom det var Ozzys absolut sista turné någonsin. Han gapar om det mellan nästan varje låt (förutom när han skriker COME ON, LET ME SEE YOUR FUCKIN HANDS, LET ME HEAR YOU SCREAM så som han gjort ungefär 1000 gånger till på olika turnéer sen dess). Den sista turnén 1991, avskedet, pensionen och dessutom glider Iommi-Butler-Ward in på de sista två spåren och Ozzy skriker "Ladies and gentlemen we've got Black Sabbath together again". Världsklass fan!

Uppe till höger: ROLLINS BAND - THE ONLY WAY TO KNOW FOR SURE, live i Chicago 2002. Ja vad ska man säga, här snackar vi äkta live-platta från en klubb-spelning där en barfota-Henry iklädd endast kortbraller och tatueringar (såklart) bjuder på 18 svårt hårt rockande alster från hela sin solokarriär. Hade han stoppat in några Black Flag-låtar hade det här varit världens bästa live-album ever men nu är den bara lite bättre än bäst.

Nere till vänster: SUPERSUCKERS - MUST'VE BEEN LIVE. Lite fusk för det är en live från tre olika spelningar. Lasse har bränt mig den bättre plattan LIVE AT THE MAGIC BAG FERNDALE, MICHIGAN men den var bara i svartvitt omslag så det fick bli denna. Vilket Supersuckers live-album som helst platsar dock på vilken lista som helst.

Nere till höger: LOK - BLÄSTRAD LEVANDE från deras avskedsspelning 14 augusti 2002 på Heden i Göteborg. Den staden är aldrig vacker och det är inte det här heller, förutom publikens totala kärlek till bandet, den är fan total på den här plattan. Annars är det skitigt, skrikigt, distade gitarrer och jääävligt hård rock! (alltså inte Göteborg då rå utan LOK, själva staden Göteborg är mest skitig, om den inte blivit lite renare i de senaste regnvädren då rå...)

MOTÖRHEADBILDER

2011-12-12T21:46:00.004+01:00

Lördagens Motörheadkonsert på Arenan var ett gig som blev så svettigt att det var millimetrar från att hamna in i Funbeats träningsdagbok. Efter segdragen förkylning hade ju detta verkligen behövts men jag sansade mig eftersom jag hade druckit öl innan och då går det ju inte :D Men jag blev så svettig att jag var tvungen att köpa en "t-shirts onehundred krauner" och en "mössa only onehundred krauners" efteråt! Trots detta håller förkylningen i sig...

Stretcha med Hjulle

2011-12-12T21:02:00.002+01:00

Eftersom Olle har tagit lite julledigt har jag lovat att ta hand om Stretchingen under vintern. Den här övningen fick jag lära mig av Peters Ingela när vi var där på långpass senast: Lägg märke till den vackra hållningen och Jarl Alfredius i teven...

Det är lårets baksida som sträcks och samtidigt får man lite ballansövning. Upprepa tills du blir yr i huvudet eller Rapport tar slut.

VECKANS SKIVHYLLA

2011-12-12T20:03:00.005+01:00

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Nä, och man ska inte lita på folk som "känner någon som kan fixa..." Så medan Pälle förlustade sig med Motörhead i lördags satt jag hemma och tjurade. I brist på verklig LIVE fick trösta mig med att ställa upp några fina LIVE-plattor i hyllan.

En av de bästa LIVE-skivorna ever är förstås Ramones "It´s alive", inpelad i London på nyårsafton 77. "Gabba gabba hey", räcker det väl att säga. Eller bara "1,2,3,4".

Motörheads "No sleep ´til Hammersmith" från 81 får ju vara med av uppenbar anledning. Och bättre än så här har de aldrig varit. Det där råa och smutsiga ljudet är just som smutsigast här.

New Race är supergruppernas supergrupp. Ronny från Stooges, Dennis från MC5, Deniz och Rob från Radio Birdman. Som skivtiteln antyder "The first and the last" var det här deras enda skiva. Den dokumenterar deras Australienturné 1983. Bra? Jorå, men kanske inte så bländande som man kan tro. Det låter väldigt mycket Radio Birdman.

Sen får Cramps "Smell of female", också från 83, vara med. Det är ju Cramps första officiella liveskiva och är väl lite småtrevlig sådär. Lite lagom för en småtjurig lördagkväll.

Kanske skulle jag ställt upp Black Sabbath´s "Live at last" eftersom samma biljettfixare har lovat mig plåt till Sabbath på Stadion i maj. Tack och tjena...

Nya Dojjor

2011-12-05T16:41:00.007+01:00

ASICS Gel-Trabuco 14

"En suverän terrängsko med mycket bra passform. Lämplig för löpning i skogen och på grusvägar. Yttersulan ger ett bra grepp i terrängen."

-Ja, efter träningspasset kan jag väl instämma i att de var bra för de utnämnda förutsättningarna.

FRYSTORKAD PLANKSTEK?

2011-12-05T10:17:00.005+01:00

Undrar om det berodde på sällskapet eller restaurangens kök att fredagens plankstek smakade frystorkat? Ölen däremot smakade inte ett dugg sportdryck. Men jag tänkte tipsa REAL om att plankstek skulle smaka j-ligt gott i nattlägret på BAMM!

Trots att vi inte tränade ihop var kvällen väldigt trevlig och nej jag somnade inte på bussen!!!

SLAJDBÅRD

2011-12-02T17:43:00.002+01:00

För ett gäng år sen hade Tomas en sån däringa tingest som ligger på golvet i den här galningens video hemmavid. Slideboard hette det om jag inte minns fel? Jag antar att Tomas hade sin namne Tomas (Gustafson, som faktiskt var med i sportspegeln med ett inslag där han tränade på en sån där tingest) som förebild men jag undrar om inte träningarna gick till lite mer som på filmen ändå?

INTE LÅNGT KVAR...

2011-12-02T14:33:00.004+01:00

Alldeles oavsett om det blir:

Backhoppning, Badminton, Bangolf, Bandy, Baseboll, Basket, Bastubad(!), Beachvolleyboll, Biljard, Bilsport, Blixtboll(?), Bob, Bodybuilding, Bordshockey, Bordtennis, Boule, Bowling, Boxning, Brasiliansk jujutsu, Brottning, Brännboll, Budo, Bågskytte eller Båtåkning

som aktivitet ikväll är det inte långt kvar till BIRAN och BÄRSEN!

VVR. 48 - Barmark

2011-12-01T20:48:00.001+01:00

Barmark i December är ovanligt, men mer ovanligt är att man inte har något krav på att träna.

Trotts att man bör passa på nu innan den djupa snön kommer....

TRAIL DES BALCONS D´AZUR

2011-12-01T19:04:00.005+01:00

Anmälan fixad! Flyg bokat! Hotell bokat! Japp, till våren får jag och Sofia en minisemester i Cannes. Där ska vi springa på "stigarna på balkongerna över havet". Jag 52 km. Sofia 33. Det ser fint ut. Ja, lite jobbigt också faktiskt.

Starten och målet är på stranden, så man utgår från havsnivå. Sedan får man göra några fina stigningar bland bergen, tydligen på sådana typiska, steniga, lösa, medelhavsbergsstigar. Det ser mysigt ut.

2400 höjdmeter ska man avverka under de 52 kilometrarna. Ja, det är väl en normaldag. Inte utan att man ser fram mot 29 april.

VECKANS SKIVHYLLA

2011-11-29T22:15:00.002+01:00

Efter alla skivhyllor som lagts upp hittills kan man tro att jag är en försoffad typ som inte lyssnar på något modernare än Sex Pistols. Så är det inte alls. I själva verket är jag otroligt up to date. Vill man ha koll på ny musik är det mig man ska fråga. Just det - så är det! Därför tänkte jag ställa upp årets bästa skivor... Tills jag insåg att det varit ett fattigt år. Ja, i alla fall i min skivback. Jag är otroligt up to date - med ett års fördröjning. Därför kommer här förra årets bästa skivor. 2010 var ett grymt skivår. Här har jag valt två vax från Canada och två från US of A:

Demon´s Claws - The defrosting of...
Cheap Time - Fantastic Explanations (and Similar Situations)
Ty Segall - Melted
Nobunny - First Blood

Eftersom alla finns att lyssna på på Spotify tänker jag inte tjata om dem i onödan. Lyssna själva fan! Till Pälle rekommenderar jag särskilt Cheap Time. Dem kommer du gilla grabben! Själv kan jag inte säga vilken av dem som är bäst. De har snurrat otroligt mycket här hemma allihop. Samtliga besökte också den välkända Båten under förra året och samtliga var precis hur bra som helst - såklart! Ja, nåt mer då? Jo, det var väldigt svårt att välja bort Dead Ghosts debut-lp. Den är också finfin. Men skivhyllan är ibland skoningslös.

VECKANS ROCKRUNNER V47 - SEN

2011-11-28T23:06:00.003+01:00

Gör man saker SEN (eller väldigt SENT) blir man SEN. Men Veckans Rockrunner V47 är inte ordet SEN utan det andra ordet SEN som i SEN eftersom jag (för första gången) är SEN med att utse Veckans Rockrunner. Det är en stor skandal (till och med större än sovskandalen i Björkliden) men jag säger som Stefan Sauk i tillfälligt avbrott "de e mycke nu, ja säger det"

(Är det nån usel en som inte kommer ihåg så var det i Lorry typ 1989-90 som detta klipp var med)

Rockrunners i media

2011-11-28T21:13:00.004+01:00

I veckans nummer av Södermalmsnytt hittar man den här artikeln. Är det svårt att läsa texten på bilden så har ni en länk till tidningens pdf här: http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/7055

X-MEN GOES ROJOGGING

2011-11-27T22:18:00.015+01:00

Team X samlades tillsammans med team II, XII, Rock'n'Roll och en herrans massa andra team, löpare, juniorer, arrangörer, velocipeder och annat löst folk i Farsta Gymnasium.

Så långt kändes det jäkligt bra. Nyinköpta bars, nya skor och annat som kan mörka den sämsta av former.

När vi väl hittat hörnan på ett bord som de andra redan mutat in tog klassiska förberedelser som vaselinsmörjning och sistaminutenpannlampsladdning vid. Krister skulle köra med sin klassiska snorlimegröna litepacryggsäck och Pälle med den något nättare Adidasryggan med camelback. Allt var helt enkelt på topp. Vi var vassare än vassast och då rår ingen på Team X!

Men så slog klockan eleven hundred hours och det var tillåtet att öppna kuvertet med kartorna. Men vad f-n nu då? Inga höjdkurvor? Bara väg? Nej men titta där är lite skog på mitten! Oh fy hundan där längst ner är en hundrapoängare. Är det bara en? Ja det verkar vara så, huga vad långt bort!

Men var är skogen? På två små kartor fanns några ynkliga skogskontroller. Inte mer? Nåja det finns ju höjdkurvor, kärr och sånt mysigt där i alla fall.

Usch det blir långt det här! Ja fifan vad mycket asfalt! Usch för spikskor, usch för gummiskor! Suget att testa cykelklassen har aldrig varit större än vad det var i detta ögonblicket!

Tävlingsledare Nick och banläggare Gustav höll ett litet informationsmöte som var tämligen onödigt. Enda vettiga informationen var att hundrapoängaren var flyttad några hundra meter närmare. Men vi tänkte ju inte ta den. Eller ska vi ändå? Den var ju faktiskt lite närmare! Nä att springa en mil asfalt för en kontroll är för låg underhållningsfaktor så vi bestämde oss (återigen) för att skita i det.

Vi tog oss tillbaks till kartbordet och försökte få ihop en inte allt för tråkig rutt. Trots att (eller bara för?) att de andra Rockrunnersrarna skulle köra västerut valde vi tvärt om.

Mot Ryssland, fast inte fullt så långt då. Rutten gick genom Farsta Centrum ner mot Stortorp, upp igen och sen österut mot Sköndal och Flaten.

På den sedvanliga teamfotograferingen var Team X snyggast så de andra får inte vara med i det här reportaget. Sedan gick vi under pendeltågstunneln och det var dags för start på samma ställe som 2008, men med mer folk då rå och cyklar en rälig massa cyklar. Ett smärre kaos tog vid men vi stod tryggt still och väntade in startsignalen som kom och vi var igång. Kaoset blev kalabalik då två cyklister knutit ihop sig med draglina före start. Hur tänkte dom? Hedlund-Svensson kutade sin allra snyggaste kutning genom centrum men inga hejande brudar så långt ögat kunde nå. Ettan satt där den skulle och sen var det asfalt och åter asfalt. Drygt från start alltså!

Vi dammade av svängen ner mot Stortorp och samma väg tillbaks och sen upp på norra sidan runt Drevviken. Det var väg, cykelbana och en hel del grusväg innan vi var inne i gamla hemmaterrängen i Flatenskogen.

Grusväg, asfalt, stig söderöver till en kontroll nedanför Orhem. Sydost mot en udde nedanför Flatensjön.

Krister passade på att hiva in lite hemkörd bar samtidigt som de för enkla skogskontrollerna försvann på tok för fort.

De tre tiopoängarna öster om Flaten var dagens roligaste men också sämst betalda kontroller.

Benen tog oss förbi Flatencampingen och vid playa de Flaten var man smått lyrisk. Här har man badat, minigolfat, sprungit, solat och ätit massor av glass genom åren.

Krister trodde inte på att fotbollsplanen med knähögt gräs och meterhöga grushögar en gång i tiden varit en fotbollsplan. Några cyklister dundrade förbi just som vi passerade Barnflaten och hux flux var vi uppe vid kontrollen på berget.

Det blev lite mer bar, energigel och sportdryck. Pälles energikaka med pepparkakssmak var gudomlig och det infann sig lite julstämning.

Upp mot Älta såg det ut att bli ännu mer asfalt. Men Pälle rekommenderade den trevligare vägen längs spången vid Ältasjön. Bra så långt men sämre genom skogen. Dessutom sprang vi snett så det blev till och med kasst. Teamen vi låg med vid förra kontrollen var samtidigt vid masten. Sammalika alltså men vi sprang garanterat inte fortare så vår väg var nog ändå bättre, kanske?

Längst bort och längst upp hittade vi masten. Det var alltså inte en av Nackamasterna utan någon form av mobilmast uppe i Ältaskogen. Efter stämpling och fotografering snubblade vi utför det hala berget tillbaks ner på stigen.

Mer löpning, nu västerut längs samma spår som vi kom på. Tråkigt? Nja det var ju i alla fall i skogen på en stig! Vätskan vid Brotorp passerades utan stopp då vi bägge hade ordenligt kvar i ryggorna. Det fick räcka med ett symboliskt godisstopp och tre plockade placeringar förbi lag som stod och drack. Men de sprang om oss vid kontrollen i Skarpnäck.

Jaja man får ta till de knep man kan tänkte vi och vecklade upp kartan och den oooooändligt långa sträckan förbi Skarpnäcksfältet, Nynäsvägen, Tallkrogen och Gubbängen. Fifan vad tråkigt!

Här började Hedlunds ben protestera ordentligt och eftersom även hjärnan hängde i lite lösa trådar blev humöret bättre när Krister sa "ska vi inte ta en fika på Statoil?" Faktum är att Hedlund aldrig protesterat så lite i hela sitt liv!

In på bensinmacken sprang alltså två ångande svettiga atleter, betalade och tryckte ut två mellanstora koppar svart gudomligt java. Vi skyfflade i för mycket socker och mjölk och "kastade" oss ut i spåret igen.

Nä nu tar vi det allt i lugn och godan ro. Kaffet var varmt och så även butiken. Nog hade vi tid att trycka i oss mer bar, värma oss och stretcha lite också?

Pausen blev ändå inte sååå lång och snart var vi ute på asfalten igen. Just som vi sprang ner i tunneln under RV73 såg vi Tomas och Peter på långt håll bakom. Eller var det nära? Nä det var nog långt men de kom nära eftersom de sprang fort och sen var det långt före, snabbt, för snabbt!

Vi sprang nog rätt långsamt!

Tomas sa att han var trött men det såg inte ut så.

Pälle var lika långsam med kameran som med benen så kortet togs först när grapparna passerat. Men vi hann i alla fall bjussa de snabba herrarna på varsin mun kaffe. Tomas höll på att spilla ut Pälles. Tur för honom att det inte blev så, då hade smockan smockat!

Gubbängsskogens enda kontroll var helt ljuvlig innan vi skulle ut på asfalten igen. Över Örbyleden, genom det inte så härliga industriområdet i Högdalen. Pälle berättade om när Mitsubishin besiktigades som lastbil i våras. Kul fan! Nåja roligare än asfaltslöpningen i alla fall. Sen skrattade vi högt när Krister sa "pinka inte här". Sen blev det dimma:

Här är vi på väg uppför peak one av Highvalleys three peaks. Det var kontroller på två av de tre peaksen. Skymningen smög sig på just som en fet dimma drog in. Det var inte så lite likt avslutningen av dag två på BAMM i somras och nog sjutton gjorde det att man blev lite tröttare. Ska vi inte ta och sticka hem sa Hedlund?

Mr Svensson protesterade inte jättemycket. Visst var vi besvikna bägge två men med valet 3-4 km asfalt ner mot Farstanäsetskogen och valet den tredje peaken av topparna och en sista kontroll i Fagersjöskogen var tämligen enkelt.

Slutliga avgörandet kom när kommentarerna "familjerna blir åtminstone glada om vi kommer hem till middag" och "en kall bärs i bastun skulle inte vara dumt, alls" så vi sprang helt sonika "hemåt".

Enda äventyret på de sista kilometrarna kom när vi inte hittade sista skärmen i mörkret. Vi tänkte spara pannlampsbatterierna men den lilla stenen var för liten tills vi tände lamporna. Oj vad stor den var!

Lika stor som målets kontroll:

Ganska besvikna men inte helt nedslagna stämplade vi ut efter sisådär 4:21:29. Med 460 poäng var vi inte ens bäst där och då. Ett annat team hade lika mycket (läs få) poäng som oss men bättre tid. Vi var helt enkelt sämst denna dag. Efter målgång slängde vi i oss en tallrik (mycket gott) krubb, applåderade Tor och Patric som kom på Sven Nylander plats i cykelklassen. Bilresan hem gick fortare än fort och Hedlund satt i bastun innan de två starka teamen kommit i mål. Lasse och Jonas kom på pallen och Tomas/Peter blev även de Sven Nylandriga. Bägge lagen nötte ner över 5 mil asfalt, imponerande!

Avslutningsvis kan man väl säga att det här var den överlägset tristaste Rogainingen jag sprungit. Vårt kassa resultat beror såklart inte på banan. Det beror enbart på undermålig träning från Hedlunds sida hela året men framför allt under hösten. Men 4-5-6 mil asfalt med lite skogsdungar däremellan går fetbort. Det har flera år i rad varit för lite kontroller, för mycket transportsträckor och alldeles för lite problemlösning. Det var väl rätt många lag som tog alla kontroller i år igen? Rogainingarna 2003 på Värmdö, 2004 i Brantbrink, 2005 på Lidingö (och stan ett tag), 2006 i Tyresö och 2007 i Hellasgården var de absolut roligaste. Efter det har det bara gått utför. Vi vill ut i skogen igen!

Hedlund har nu utlovat revansch redan till nästa träning, eller åtminstone till årsavslutningen på barrundan den 2:a december, eller helt åtminstone helt säkert till BAMM 2012 så då kommer team X att vara klonade, muterade och bättre än någonsin.

Over and out från Hedlund a.k.a. Brolin :-D

REFLEXBOM

2011-11-23T22:51:00.002+01:00

Överhört i Gurrabergs-skogen ikväll: Rockrunner-Pälle, Ladonia-Mange konverserade medan de två Ultralamporna jagade reflexer i mörkret:

- Vart fan tog dom vägen?
- Där är en reflex!
- Nu blev det mörkt!
- Dom här reflexerna på stigen är ju gula.
- Där är en till ljus reflex!
- Oj en rotvälta!
- Pälle håll höger!
- Kolla där är många reflexer!
- Pälle håll vänster!
- Nu slutade dom igen!
- Var vi inte här för en stund sen?
- Nä det kan vi väl inte ha varit?
- Har vi sprungit i en cirkel?
- Nä!
- Jo jag känner igen kraftledningsstolpen ju?
- Tillbaka!
- Är det förresten Team Rockrunners som är hangarounds till Ladonia Fellrunners eller tvärt om?
- Tvärt om är det ju!
- Nä!
- Jo!
- Om ni är hangarounds till oss så är vi hangarounds till er.
- Ja det blir bra!
- Du vad lerigt det var här på stigen!
- Spikar är bättre än bara dubbar faktiskt!
- Jo!
- Stigen är i alla fall lättare att följa!
- Jomenvisst, nu trailar vi oss hem va?

HAMMARBY ALPIN MARATHON

2011-11-20T19:10:00.005+01:00

Tänk att få chansen att springa ett marathon i Hammarbybacken. 23 gånger upp till toppen. 22 gånger ner . Ja, det är klart man tar den chansen! Så jag knallade upp på lördagmorgonen och checkade in.

Starten gick vid liftstationen och redan i första stigningen fick jag och en kille en liten lucka till övriga. Bäst att inte förivra sig, så jag lade mig bakom andra killen. Vi pratade lite om att vi inte hade en aning om hur det skulle kännas efter 15, 20 varv, men jag tänkte mest på att jag skulle hålla mig lugn. Efter tre varv sa den andre killen tack och adjö. Han skulle stanna och dricka, och så var jag då plötsligt helt ensam. De första fem, sex varven sprang jag fortfarande hela mellandelen av backen. Sen insåg jag att det var nog bäst att hålla mig gående hela vägen upp för att orka.

Jag började varva löpare. Det var trevligt för då kunde jag byta några ord med de jag sprang om. Sen kom Sofia förbi backen och tog några foton innan hon stack till Liljansskogen och sprang Tömilen. Det gjorde hon bra. Hon kom tia i damklassen. Kanon fan! Själv kände jag mig ännu inte så trött som jag såg ut.

Efter cirka åtta varv fick jag se en väldigt neongrön jacka högt upp i backen. Den jackan skulle jag sedan se varje varv ett tag fram över och varje gång kom den lite närmare. På varv 13 gick jag äntligen ifatt den neongröna. En av de få tjejer som var med i tävlingen. Jag tog nog i lite för att komma om, men till ingen nytta. Hon gick om mig igen i stigningen.

Vi gjorde sällskap ner. Kanske gick jag ifrån lite utför, men uppför gick hon om igen. Här någonstans var också min komis Hasse ute och kikade på loppet. Han sällskapade en bit nerför backen. Han kunde avslöja att jag inte hade någon bakom mig som verkade hota min förstaplats. Sen drog han hem och planerade sin födelsedagsmiddag medan jag for nedför backen för att se tjejen i neongrönt dra ifrån mig uppför. Hon var på varv 15 och SPRANG fortfarande uppför. Jag var på varv 16 och det började kännas. Ja, nu var backen lite jobbigare för varje varv. Men nerför gick det fortfarande rätt lätt tyckte jag.

Nu var det bara att räkna ner varven. Helt fort gick inte nerräkningen, för det var grymt segt uppför. Tjejen i neongrönt såg jag inte ens längre. Hon är snart ikapp mig igen, tänkte jag. Jag vinner herrklassen men får däng av damsegraren. Det vore nåt!

Näst sista gången uppför backen och jag fortsätter över krönet bara för att jag vet att jag bara behöver ta mig upp en enda gång till. Jag får många hejarop vid vätskekontrollen. Jag leder med över sex minuter ropar någon, så det är lugnt. På vägen ner går jag ikapp några killar som jag varvat och pratat med tidígare. Vi springer och pratar lite längs stigen ner. Det känns fint. Snart ska jag bara ta mig upp för backen en sista gång. Vinna loppet och kila hem och ta en öl i badkaret.

Men precis vid foten av backen kommer plötsigt en kille i svart och kutar om. Nu blir det spurtstrid, sa en av dem jag sällskapat med. Va? Jag fattade ingenting. Det var j ändå gött att få ta sig upp för den helvetes backen för sista gången, men lite förvirrande.

När jag kom upp på toppen fick jag applåder av publiken som stod där. Men jag tror inte jag vann sa jag. Jo, den andre har ett varv kvar, sa dem och jag blev glad igen. När jag sedan passerade mållinjen var det lite konstig stämning. Killen som kutat om mig stod där och såg lite förbryllad/förbannad ut. Arrangörerna ville skicka ut honom på att varv till och det gjorde han stackaren - det hade inte jag velat göra, kan jag säga.

När han kom tillbaka var han än mer övertygad om att han faktiskt hade vunnit. Ja, sen var det väl lite parodi över det hela. Arrangörerna frågade mig om han hade kutat alla varv. Hur skulle jag kunna veta det? Sen ville arrangörerna kolla min gps för att se om JAG kutat alla varv. Ja, de var väl lite stressade av situationen.

Ja, jag tror nog att det blev rätt till slut och jag får gratulera Tomas Karlberg från IF Linnea till segern. Det enda sura var väl att jag fick veta att allt var lugnt inför sista varvet. Men, ja ja, va fan...

Det spelar ju ingen större roll. Bäst idag var ändå tjejen i neongrönt, Amanda Bolin. Hon var fyra minuter efter mig till slut. Två varv till och hon hade passerat mig. Så är det bara... Grymt kutat av henne på slutet!

Ja, det var ett jävla lopp. Enformigt? - jo då. Jobbigt? - japp. Ont? - ja, ondare än förra veckans rogaining, särskilt i häcken. Kul? - får väl erkänna, ja lite, iallfall.

VECKANS ROCKRUNNER V41

2011-11-20T19:08:00.002+01:00

VECKANS ROCKRUNNER V.41

En riktigt höjdare under OMM 2011. Använde kakan under dag 2 och hela kakan gick åt. Ny smak med mint och helt fantastiskt, den smalt snabbt i munnen och mkt god smak. Socker rakt in i maskinen och Jonas var som pånyttfödd, härligt! Prisvärd typ 12kr. Mintkakan är van vid höjder och var uppe på Mount Everest topp 29 maj 1953. http://www.kendal.mintcake.co.uk/

Anmälda

2011-11-20T16:50:00.002+01:00

D

Team Member 1	No. Previous LAMMs 1	Team Member 2	No. Previous LAMMs 2	Category	Combined Ages
Tomas Albinsson	2	Caroline Westbom	0	MIX	72
Keith Bell	16	David Thonpson	16	MV	126
Simon Fox	4	Debra Halcrow	2	MIX	84
Peter Midgley	0	Paul Midgley	0	MV	97
Gill Parry	0	Mark Parry	1	MIX	85
Allison Simpson	0	Michael Simpson	0	MIXV	106
Paul Willett	1	Kirsty Struthers	1	MIX	72
7 Entries so far. Hur som helst så ser vi ut en utmaning om att ni blir fler som anmäler er till Lamm nu. Peter vill köra men med vem i så fall? Pälle, får och hinner han köra med Christer? Lasse och Jonas är ett givet radarpar i Elitklassen kanske? Magnus från LFR kommer absolut köra men med vem? Tor kanske han får hoppa av cykeln och köra ett lag med någon?

VECKANS SKIVHYLLA

2011-11-17T20:55:00.005+01:00

THE STOOGESDet var ett tag sedan, men nu är det dags för en ny skivhylla. Ja, så tänkte jag att jag skulle göra Pälle glad, så därför har jag ställt upp THE STOOGES! Det är nämligen hans favoritband, berättar han i sin presentation på Funbeat. Han berättar också att bästa plattan ever är Stooges första, den högst upp till vänster, från 1969. Mja, den innehåller ju några av bandets bästa låtar, men också de sämsta - "I wanna be your dog" har historiens ballaste gitarriff, medan "We will fall" är tio minuter olyssningsbart flum. Så kan vi inte ha det.

Andra skivan, "Fun house" från 1970 har färre svaga stunder. lite frijazzande här och lite lullande där, men vad fan - den är grym. Men om man tänker sig att Stooges slagit i hop de bästa låtarna från de två första skivorna (ja, de kom ut med inte så många månaders mellanrum, så de hade ju kunnat vänta lite) och gjort bara en skiva så hade det varit THE skiva of all times... Men då hade det ju bara stått tre skivor i hyllan och det hade ju inte varit så snyggt.

Sen var det knarkande, urspårningar, busskraschande och mera knarkande så ja, det borde ha tagit slut där någonstans. Men David Bowie samlade ihop dem och James Williamson plockades in på gitarr. Stackars Ronny degraderades till basist. Man kan ju tänka sig att han muttrade en del. Resultatet blev ändå "Raw Power" 1973. Galet jävla bra, rakt igenom. Inte en svag sekund.

Sist i hyllan står den sista officiella Stogesskivan från omodern tid. Liven "Metallic K.O." Det ska tydligen vara bandets sista konsert, Detroit 1974. Det är det kanske, eller inte. Den är inte så märkvärdig.

Sen är det faktiskt så att den bästa Stoogeslåten ever aldrig hamnade på någon skiva. Det är den perfekta låten. Snabb, svängig, rå och Iggy sjunger á sitt grymmaste.. Den hittas till exempel på den här singeln:

Nu blev du glad va, Pälle!

MTB MED FREDRIK KESSIAKOFF

2011-11-15T23:09:00.001+01:00

Rullsektionen var ute och körde i skogen ikväll. Specialized och Silva hade ordnat ett litet event i Specializeds butik vid Hammarby Sjöstad. Fredrik Kessiakoff dök upp och tillsammans med ca 50 riders körde vi sedan ett sjysst mtb-pass vid Hellasgården.

Patrik var där också, återhämtad från rogainingen.

Kessiakoff gjorde sig ett namn iår, då han visade sig grymt stark på årets la Vuelta. Som bäst 14 sek från ledartröjan, men sen blev stackarn magsjuk.

Team XII´s rogaine

2011-11-14T18:26:00.003+01:00

BERGSLÖPARE GOES ASPHALT

"Det känns ungefär som att åka till jobbet", messade jag till Jonas från tricken på väg till Farsta. "Och back to school days", svarade Jonas eftersom han tillbringat de tre tuffaste åren av sitt liv i just Farsta gymnasium. Mindre tufft idag. En vanlig rogaine bara. En dag på jobbet.

Första blicken på kartan bekräftade farhågorna. Mycket österut, mycket förorter. Inte mycket skog på den översiktskartan inte. Men det tänkte vi inte så mycket på då. Nej, då fokuserade vi på att rita in smartaste rutten. Och vår rutt var jävligt smart - hänvisar till kartan på Funbeat.

När starten gick öppnade vi lite lugnare än senast (läs BAMM) och det var smart. Vi låg ihop med två andra lag när vi betade av det första lilla orienteringsmomentet för dagen. Kontrollerna i Farstanäs-skogen satt där de skulle. Sen vinkade vi adjö till hängande lag som stack norrut. Vi gav oss ut på långskubb österut. Passerade Ågesta - tänk om man kunde fått ta några kontroller här uppe i fina skogen. I helvete! Lubba på bara, vi ska hela vägen ner till Drevviken.

Lubba vidare. Jonas berättade barndomsminnen. Stortorps ishall. Ja, jag lär också ha lirat där, men det kommer jag inte ihåg. Lade ju av med hockeyn innan jag fyllt tio. Det blev orientering istället. Har man inte mycket nytta av nu. Att runda Drevviken är inte så avancerat. Mer barndomsminnen från Jonas i Sköndal. Skidturer ut till lilla ön där.

Efter Orhem riktig ol-karta igen. Men stiglöpning längs sjön är fortfarande bara löpning - men skogsstig är trevligare än asfalt. Sen fick vi ändå ta tre kontroller som tarvade kartläsning. Festligt värre! Upp till masten vid Älta, bajsa i skogen och se fram mot vätskan. Ja, vi var sista laget som fick fylla på flaskorna vid den kontrollen. Dripp, dropp, slörp, slut...

Och nu börjar det riktiga gnetandet. Ja, det har förstås varit mest gnetande hittills också, men det känns liksom gnetigt med långa transportsträckor när man är trött och stel i benen. Genom Skarpnäck, Gubbängen, Tallkrogen, Svedmyra, Örby, Högdalen. Kolla vad många av de södra förorterna jag kan namedroppa!

Vi fick i alla fall bestiga två av Högdalstopparna. Det var dimma och svårt att hitta kontrollen på toppen. Det kändes bra där, uppför och utför. Bergslöpare i sitt rätta element. Och sedan där på slutet lyckades vi också bomma en kontroll. Vi skulle bara gå så säkert in från en stigkrök till en stor sten som inte gick att missa. Tio irrande lampor i skogen och vi började också irra. Irriterande! Jag borde lagt av med hockeyn tidigare, jävla amatör. Fick gå ner till vägen, läsa in oss och sen plockade hockey-Jonas in kontrollen!

Så här snygga var vi före start förresten:

Sen var det rätt skönt att plocka in sista kontrollen, jogga genom Farsta centrum och stämpla ut sig från dagens arbetspass. Samtliga kontroller på under 5:30 borde ju vara elitmässigt på en sextimmars. Men det fattade vi väl att det var lite sådär. Trea blev vi, 25 minuter efter. Ja ja, bättre var vi ju inte. Vi slängde i oss lite käk och sedan drog vi hem. Arbetarklassen förväntar sig ingen lön för mödan...

BILDER FRÅN STOCKHOLM ROGAINING

2011-11-13T22:29:00.003+01:00

Jahaja då var X-kamerans bilder upptankade i ROCKBOKEN och inlänkade med ett bildspel här. Ett litet reportage från X-mens något mespoppiga löpning kommer var det lider. Webmastern utgår från (läs beordrar) att vi får en text från team II och XII också.

ROCK N' ROLL PÅ STHLM ROGAINING

2011-11-13T13:51:00.001+01:00

Nu är Rock n' roll-sektionen igång och tävlar.

Tillsammans med Patrik körde vi 4 timmars mountainbikeorientering på Stockholm Rogaining igår. Vilken avkoppling att få cykla 4 istället för att springa 6 timmar.

Men egentligen var nog banan lite för lätt. Bara 19 kontroller och vi var i mål efter 2:44. Dessutom lätt orientering, så allt handlade om bra vägval och att trycka på ordentligt under transporterna.

2:44 räckte till en 4:e plats. Vi får vara nöjda. Vinnarna körde hela 30 minuter snabbare, Erik Vrang och Björn Völcker. Samtidigt lyckades vi få många lag strax bakom oss. 4 lag inom 10 min efter.

Det flöt på bra för oss. Vi sparade på krafterna i början och när vi insåg att banan var mycket kortare än 4 timmar kunde vi börja "kötta på". Dåligt vägval de första fyra kontrollerna och en tråkig vurpa dock. Patrik körde strax före och började glida på hala löv i en nedförsbacke. Han la sig framför och när jag skulle styra undan släppte det för mig med. Jag klarade mig bra, men Patrik fick goa skrapsår på ben och arm. Själv höll jag på att krocka med ett hästsläp. På en mindre väg där man inte förväntar sig möten, kröp jag ihop och tittade ner för att inte ta onödig vind. Fick panikstyra undan och bromsa. Patrik låg på rulle och fick det jobbigt när jag plötsligt bromsade. Inte så snyggt, men vi klarde oss.

Så här glad var Patrik innan loppet ..

och så här go såg han ut efter

BENSIN

2011-11-12T09:15:00.002+01:00

Pannkaka, vaniljyoghurt, jordgubbssylt och müsli är ju värsta elitkäket ju! Mindre än tre timmar till start och dags att styra kosan mot Dadstake.

HIGHVALLEYGREAT

2011-11-11T07:56:00.002+01:00

Inför Rogainingen 2008 spekulerade vi i om det skulle bli ett besök i Highvalley Hills. Läsare med spikrakt minne kommer ihåg att det inte bidde det eftersom vi sprang söderut. Nu drar jag igång diskussionen igen. Jag tror det bär av norrut i år och därför sticker jag ut hakan och skriker

"JAG BLIR ARG OM DET INTE BLIR KONTROLLER PÅ HIGHVALLEYGREAT I ÅR!"

TOMAS!

2011-11-11T07:43:00.006+01:00

PM finns nu att läsa på Rogainingsajten. Nick och gänget verkar ha gott minne. Efter förra årets "incident" när en överladdad Tomas glömde nolla SI-pinnen innan start varnar nu nämligen tävlingsledningen honom inför årets tävling. Detta är saxat från Rogaining-PM:

Start: Gemensam start kl 12.00 på signal från tävlingsledaren, i närheten av Hash House. Tomas glöm inte att nolla och checka sportidentpinnen innan start!

Start: Mass start 12.00 from a signal from the Event Director, close to the Hash House. DO NOT START before this. Tomas do not forget to clear (Töm) and check your SI card.

SKITUNG (inte skit-tung)

2011-11-09T11:09:00.004+01:00

Hittade följande kommentar bland kommenarerna: Pälle: jag tror du räknat fel. Ni ser ju skitgamla ut (se bilderna som just nu ligger på bloggens förstasida) :-)

Lasse: jag tror du ser fel. Jag ser ju skitung ut (se bilderna som just nu ligger på bloggens förstasida) :-)

Z - ZOMBIES

2011-11-09T07:58:00.006+01:00

Bokstavsjakten går nu in i slutspurten i och med att vi kommit till bokstaven Z. Eftersom Krister "Rocker" Svensson fyller fyrtio idag passar det ju grymt bra med att låta honom vara modell för en ZOMBIE med denna bild tagen i nattlägret på BAMM-2010.

Om inte det räcker kan man ju alltid klistra in bilder på ANDRA ZOMBIES, lyssna på ROB ZOMBIE eller THE ZOMBIES, dricka en ZOMBIE eller kika på vilken ZOMBIEFILM som helst.

VECKANS ROCKRUNNER V45

2011-11-09T00:01:00.002+01:00

Till Veckans Rockrunner v 45 utses Me, Myself and I (igen). Att utses en gång är stort. Att utses två gånger är större!

ROCK N' ROLL

2011-11-08T23:25:00.002+01:00

Nu är det klart: Det blir en rullande undersektion till Team Rockrunners. Den får väl heta Rock n' Roll

Patric de Boussard och jag tävlar under namnet "Team Rockrunners goes cykling with One Spoon E Bikers" på Stockholm Rogaining.

Fyra timmar på cykel jämfört med sex timmars löpning. Oj oj oj, vilken härlig känsla. När ni som springer har två timmar kvar i mörker, då sitter vi i stugan, nyduschade, käkar god mat och snackar om loppet som varit.

2011-11-08T16:08:00.006+01:00

Vid denna tid på lördag så är det dags att sätta på lampan för annars kanske man snubblar och drar axeln ur led som vissa lyckas göra på gatukanten.

Dryga 300st är redo på lördag att köra ett sjuhelsikes långpass söder om Stockholm och rättare sagt där vi hade Hasch-House 2008.

Redo eller inte, i år kräver vi en seger av Team Rockrunners som inte segrat sedan 2006 och ska vi lyckas med det så får vi vid målet ca 18.00 veta svaret.

Lycka till på Stockholm Rogaining 6h.

TVÄTTÄKTA H16-SPURT

2011-11-08T08:40:00.003+01:00

På "spurten" i söndagens rogainingrenrep spelade Pälle Spielberg in ytterligare ett legendariskt filmklipp som nu finns uppladdat på rockkanalen. Sätt er ner, skruva upp volymen högt och håll i er ordentligt för här går det fort, ACTION!

INTE SÄMST

2011-11-07T09:55:00.006+01:00

Team ALadInSane lunkade på stabilt på gårdagens höstlunk i Gömmaren. Med denna karta:

kan man nästan (men bara nästan) säga att H21A-banan på 18270 meter var en repris på Kristers pass "Gömmaren all in" från i försomras. Det var nämligen en hel del fram och tillbaka i vår jakt på gömda kontroller i Gömmaren.

Orienteringen gick väl stabilt i 30 meter. Sen var vi på väg att göra ett kasst högervägval till ettan. Kasst men som tur var stannade vi upp, läste in, tänkte om, valde vänster och fick sen springa om alla långsamma i samma startgrupp. Nåväl, efter ettan var vi återigen på väg åt helt fel håll till tvåan men Fredrik sa "stopp stanna" på stigen och vi tänkte om igen. Efter den lite struliga inledningen rullade det på kanon ända till efter nian. Vi kände att det nästan gick lite för enkelt så halvvägs till tian lade vi in lite storslalomträning på stigen.

Uppe vid kontroll 16-17 passerades 17 löpta kilometrar och vi hade varit ute i 2:20. Det började knorra en smula i Hedlunds ben. På långsträckan ner mot 18 skulle man kunna stå på ordentligt men här sjönk istället tempot från lågt till glocalnet. Sista biten in mot mål gick långsamt men bra och styrfarten hölls näppeligen uppe. Självklart hade vi ingenting med slutsegern att göra men vi kände att vi inte var sist och sa till varandra att ju längre tid desto bättre med tanke på nästa helgs Rogaining. Team ALadInSane kom i mål på rätt sida tretimmarsgränsen med tiden 3:10:04.

Tomas som skulle springa med Peter var inställd på att springa själv då Peter var krasslig men ute på TC träffade Tomas på Lusen. Den snubben är fett med snabb så Tomas fick sig ett tempopass då de sprang in på rysligt snabba 2:14:54. Imponerande men inte alls lika bra träning, ju!

Vad täten hade säger jag inte men det var i alla fall på fel sida tvåtimmarsgränsen!

Detta innebär att genrepet inför Stockholm Rogaining 2011 nu är avklarat. Resultatet blev Pälle 1 och Tomas 0 (för givetvis räknas längst tid som seger) ni andra får inga poäng alls, som Tomas alltså.

Dessutom hämtades de nya Salomon Speedcross 3-pjucken ut på posten (Grantomtakiosken alltså) på eftermiddagen så nu är åtminstone halva Team X både het, lätt (ca 300 gram), skön och snygg!

Enda orosmolnet är att man blev lite för trött för att det ska kännas helt bra. Fan vi var ju bara ute i tre timmar, bara halvvägs liksom.

Men det är ju en vecka kvar så det ska nog ordna sig, på något sätt, kanske, yeah right, helt säkert...

DITT JÄVLA LIGGSÅR

2011-11-04T11:51:00.000+01:00

Caesar på Expressenfredagredaktionen är bara 30 men blir ändå kallad "ditt jävla liggsår" och "du sitter här och luktar död hud". Undrar vad de skulle tycka om Team Rockrunners?

Team II medelålder 45,5
Team X medelålder 41
Team XII medelålder 42

Expressenredaktionen skulle med all säkerhet anse att hela gänget är döda och begravna. Däremot säger en snabbanalys att Team X är minst döda och därmed seglar upp som favoriter!

OLD AND NOT SO OLD STUFF

2011-11-04T11:30:00.000+01:00

Old map, old pannlamp, old numberlapp, old compass, old snuffhandkerchief, old runningjacket, old man, o no not so old man, this is before the Rogaining 2003 then he was young(er)!

MISÄR

2011-11-03T13:39:00.004+01:00

På Litepac Powerbar Rogaine 2006 regnade och ruskade det mer än mest men det störde inte Firma Albinsson och Hedlund i Team STARTEX. Start och mål (haschhuset alltså, jag älskar att säga haschhuset!) var vid Krusbodaskolan och trots att teamet mötte en snubbe i loafers och finbraller allra längst bort i Erstaviksområdet räckte det till seger.

Misär, det kan väl inte vara misär med loafers och segrar? Nä resultatet, terrängen, kartan, och banorna var inte ett dugg misär. Faktum är att det var roligt och utmanande hela vägen. Undrar om det inte var de roligaste banorna någonsin nu när man tänker efter så här några år senare? Däremot var vädret misär det här året och det bjöds på regn, rusk och blåst hela dagen.

De svaga minnesfragmet som finns kvar säger att det tog flera veckor att torka kläderna efter tävlingen. Dessutom dog Icebugpjucken då de tappade sina sista dobbar.

Uppsnack inför Rogaine

2011-11-02T19:08:00.003+01:00

Det är ju bara enåenhalv vecka kvar innan vi ska Rogejna igen. Det är ett otroligt peppande inför årets tävling...Not! På Stockholm Rogaines hemsida händer precis ingenting och ingen bryr sig om att spekulera om var tävlingen ska gå. Det är helt dött. Och 16 ynka lag anmälda i herrklassen känns som ett steg tillbaka. Ja, Ravinen har ju lyckats tysta ner allt som har med tävlingen att göra så har de tur slipper de arrangera nästa år. De verkar ha viktigare saker för sig ändå. Vi får väl se om de har tid att hänga ut några kontroller nästa lördag...

En annan sak är att det bara är två Rockrunnerslag anmälda: Team II och XII. Ni andra då? Har ni också viktigare saker för er?

THE OMM 2011

2011-11-01T22:08:00.000+01:00

Tidig upphämtning från Ö-torg kl 05.00 mot Arlanda för flyg till Köpenhamn med byte mot Edinburgh. Allt klaffade fint, Mange hade med sig GPS:en så att hitta till TC med vår Alfa-Romeo Giulietta var inga problem. Vädret var fint och vi hoppades att det skulle så förbli.

Efter registrering och sedvanlig klämma/känna i sportshopen bar det iväg till Killin Hotel några mil bort. Mange packade rekordsnabbt, själv stod jag och funderade på vilket liggunderlag som skulle passa bäst, det från Jula eller det minimala från LAMM, det minimala fick duga! Efter packningen intogs middag, fish&chips på hotellet med en god avnjuten Guinness och sedan nattinatti.

Lördag morgon, spöregn, låg molnbas, precis det som jag inte ville ha! Med starttid 11.11 kom vi iväg bland de sista, racet var igång! Vi kom bra iväg och hittade snabbt vårt eget tempo, jag lite före och Mange höll i kompassen strax bakom, funkade kanon! Efter en kort simtur strax innan 3:an över en bäck tilltog vinden och regnet ännu mer. Långsträckan mellan 4-5:an blev en rejäl utmaning, från att ha sett mkt folk tog vi ett eget vägval in i dimman, det kändes som en evighet och Mange hade svårt att hålla i kompassen pga av nedkylning, fingrar som prinskorvar. Vi gick ändå bra och rätt! Dagens enda bom kom kontrollen efter. Sega och trötta togs sedan de lätta kontrollerna innan målgång.

Positivt var att vi låg 3:a endast några minuter bakom rödluvorna från Halmstad och rejält tid tillgodo på fyrorna. Snabbt upp med tältet i spöregnet, Mange fick lyxa att byta om i tältet medan jag själv fick hålla till i bajamajan. Lite käk, lite slappande och analyserade. Vinden tilltog ännu mer och tältduken höll en vaken från och till under natten samt kylan.

Söndag morgon, inget regn! Starttid 07:37 och jaktstart, kul! Vi var snabbt ifatt rödluvorna och gjorde dem sällskap till ettan. Vid tvåan var vi förbi med två minuter och styrde självsäkra mot trean, en kontroll som vi bara springer förbi typ med 5m och vi fortsätter långt längre ner och tappar 9min, riktigt klantigt! Efter detta bommar vi sedan rejält på 5, 7, 8:an. Vi var helt klart starkare men mkt sämre med kartan så enkelt var det och tappar 19min dag två till rödluvorna som var stabila.

Vi är ändå grymt nöjda över insatsen och jag måste tillägga att B-klassen här på OMM var helt klart i paritet med 70-klassen i Björkan i år, både fysiskt som mentalt. Grymt jobbigt att springa i vätan och den sugande terrängen (klafs, klafs, klafs).

After the “prize ceremony” styrde vi in till SAS Radison i Edinburgh och efterlängtad bastu. Pubrunda och mat i centrala Edinburgh hanns också med innan Boysen slocknade på rum 625. Grymt kul tävling men samtidigt regnigt, lerigt och kallt men det är tydligen precis så OMM skall vara ett helt normalt år.

www.theomm.com

HEAVEN OR HELL?

2011-10-31T15:21:00.003+01:00

Lördagskvällen tillbringades med i tur och ordning middag på Göteborg (på inte i för Göteborg ligger i Hammarby Sjöstad) sen blev det hård rock med Death Destruction, Vicious Rumours, Amarathe och Hammerfall på Arenan. Den kombinationen bjuder verkligen på saker som kan vara både HEAVEN and HELL!

Göteborg är normalt sett alltid HELL men Restaurang Göteborg var faktiskt HEAVEN. När de fem gubbarna i hårdrockstishörts gled in sa servitören direkt "Hej välkomna, jaha ni har beställt bord, ni ska sitta här, vi skippar rödvinet och beställer fem stora bärs på en gång" Det är fan HEAVEN så det förslår! Att han sen lät bärsen komma utan att fråga och att köttbitarna var möra och goda var inte det mista HELL. Möjligen var notan ett litet hell men det kostar att ligga på topp :D

Vi promenerade upp till Arenan. Att gå genom ett höstigt och blåsigt Hammarby Sjöstad är normalt sett alltid HELL men det var faktiskt rätt skönt att skaka ner mat och dryck. Dessutom promenerade vi längs målspurten från förra årets Rogaining så det var HEAVEN!

Kö in på Arenan? Nej ingenting HEAVEN. Hur var Arenan som Arena då? Nåja lokalen är väl OK för en bit över tusen åskådare. Man ser bra från alla håll och det var ingen pisskö. Däremot var ljudet burkigt och studsade mot väggarna. När det sen serverades folköl i "baren" för det inte så facila priset 39 spänn sög det hårt. Dubbel-HELL för Arenan!

Enligt information på hemsidan skulle det vara två förband. Jag hade hört att Riot utgått och att nåt annat band kommit in. Vad jag inte visste var att man till denna kväll toppat linupen med ett tredje förband. In på ett bananskal åkte hobbygruppen (med medlemmar från Evergrey, Dead by april och Hammerfall) Death Destruction. Deras debutplatta är ju fett bra och fick fem hårda YEAH i betyg av Hedlund. Dessvärre lirade dom först så det missade vi. Idioter till arrangörer, HELL till dom!

Andra förband ut var Vicious Rumors från United States of Americat. Det bästa med deras framträdande var att det stod VR på scen. Jag låtsades att det stod Velvet Revolver men det lät förjävla illa och gitarristen såg inte alls ut som Slash. Helt klart HELL!

Tredje förband var Amaranthe från Göteborg. Med en lineup bestående av trummis, en gitarr och en bas men med hela TRE på sång. På scen stod två sångare och en (snygg) sångerska skulle det kunna vara nåt men nä, nä inte alls. Ena sångaren brölade, den andra var i målbrottet och tjejen var mest snygg. När sen bandet lät som E-types techno dopat med lite mer gitarrer ville man mest spy. HELL!

Hammerfall var däremot så bra som de brukar. Den där Cans är en publikfriare utan dess like och när de öste på i över en timma och fyrtio minuter hanns det med rätt mycket. Efter headbanging, allsång och handklapp värre än på den hetaste fotbollsmatch kunde vi lämna arenan nöjda. HEAVEN!

Om jag räknat rätt blir det 5 HEAVEN och 7 HELL så betyget får väl bli en svag trea för kvällen. Synd att inte Death Destruction lirade senare eller att vi var där tidigare. Men hade vi varit där tidigare hade man ju varit tvungen att dricka en folkis för 39 spänn till... HELL!

OMMBRONSCH

2011-10-30T19:38:00.001+01:00

Team LadoniaRockers med Jonas Möllare och Mange Andersson bakom rodren knep i eftermiddags en mycket stabil tredjeplats i årets OMM.

Dag 1
1. Dave Sharch/Tom Boasant 4:19:39
2. Jonas Ljungberg/Christian Karlsson 4:54:32
3. Jonas Möllare/Magnus Andersson 4:57:32
4. Kommer inte ihåg 5:19:22

Dag 2/sammanlagt
1. Dave/Tom 4:28:07 och 8:47:46
2. Jonas L/Christian 5:02:18 och 9:57:06
3. Jonas M/Mange 5:21:01 och 10:18:33
4. Kommer inte ihåg 5:34:37 och 11:04:45

Bra jobbat och grattis till bronschet gubbs!

Natt-KM segrare

2011-10-28T15:53:00.004+02:00

Då stod man som segrare ytterligare en gång, denna gång på Klubbens Natt-KM. Var ikapp min främsta konkurent redan vid 2a kontrollen där Stefan Svanström missade. Men sen gjorde jag en rejäl blunder på väg till 5an. Gick helt snett och missade ca 2min och då han Stefan glida ifrån igen. Men jag gnetade på ordentligt där i min ensamhet i Usviksskogen och väl framme vid 10an så var jag ikapp Stefan igen som missade igen, men jag fattade det först vid kontroll 13 då jag såg hans rygg. För att inte förivra mig så tog jag det lugnt som en fd. Elitorienterare som man är och lät Stefan segla iväg igen.

Vid 15 var jag honom i hälarna igen och vägvalet till 16 valde jag att gå ett helt eget vägval till höger bara för att genomskjuta honom var det tänkt, Stefan gick mer till vänster och rundade tunnelbanebacken. Men jag är ju ingen hänglöpare inte, så jag var bara tvungen att få en rejäl backe på passet. Men där tokade jag till det och tappade riktningen totalt in mot backen. Efter att jag rättat till det så vart jag efter Stefan ordentligt, men jag lyckades spöa han med 30sek och jag kan väl säga att det alltid är skönt att tvåla till den mannen =)

OLLES BRORSA

2011-10-27T12:26:00.002+02:00

Olles brorsa, lite mjukare och lite varmare!

VRR v 43

2011-10-26T08:54:00.000+02:00

REFLEXSPRAY

En genial uppfinning.
Inhandlade en burk på ol-specialisten för ynka 250 balubas.
Igår kväll taggade jag halva skogen på harberget så nu kan man springa lite hur som helst var som helst.
Funkar asbra.
Enda nackdelen är att man stinker som en thinnersniffare men å andra sidan så får ju dom som ligger bakom i spåret en häftig resa så det jämnar ut sig.

STRETCHING MED OLLE, VRR 38

2011-10-26T00:20:00.003+02:00

Efter 20 minuters styrka med Olle, vad passar bättre än stretching med Olle?

De tre sista bilderna är varianter på stretching av lårets utsida. Allra sista bilden är för de viga. Mera åt yogahållet. Där gick min (smärt)gräns.

Den femte sista bilden visar bra stretching för/mot löparknä.

STYRKETRÄNING MED OLLE

2011-10-25T00:20:00.000+02:00

Här följer en serie med statiska styrkeövningar för mest mage och rygg. Bra för skidlöpare men även för rockrunning. Instruktör är Olle Sjöström, 82:a på senaste Vasaloppet. Länk till Olles blogg.

Det är ca 7 övningar, på 2x30 sek, byter sida/ben/arm mellan varje rep. Alla övningar kör man 4 gånger. Först med två ben & två armar, sen två vändor med två armar ett ben, sist en arm ett ben. Låter det krångligt? Ta en titt på bilderna. Alla övningar är statiska utom benfällningen, då man ligger på rygg. Ben ut och ben upp. Totalt blir det ca 20 min. Lagom långt för att hinna med.

Veckans Rockrunner 42

2011-10-24T20:08:00.003+02:00

De fyller ett år i dagarna och har snart avverkat 100 mil. Det kan väl vara värt en utnämning av mina lagom slitna Salomon Speedcross 2. Efter att ha blivit lite lagom insprungna inledde de karriären med att bli tvåa på rogainingen. Sedan har de inte fått tävla alls utan bara varit slitvargar på otaliga långpass, särskilt i hemmaterrängen. De fick göra ett inhopp som tävlingsskor och bli sexa på SUM härom sistens. Bra dojjer alltså. Om de håller ihop några veckor till får de kanske avsluta sin karriär med ännu en rogaining.

NO STORMCHASING YESTERDAY

2011-10-20T11:57:00.004+02:00

Trots att månen sken för fullt och det var helt vindstilla genomförde Team RockLadonians den planerade stormchasingträningen. Eftersom vädret ballade ur kortades passet ner till en knapp timmas obanad löpning i skogen med pannlampa. Eftermiddagens regndanser gav inte mer än lite lera på marken och en och annan vattenpöl. Som vi trott vågade ingen joina så de två stormjägarna var helt ensamma. Enda sällskap var reflexerna på Gustavsbergsorienterarnas reflexbana som jagades frenetiskt (i gubbtempo) med de två lamporna. Besvikna och alldeles för torra kom vi tillbaks till bilarna. Nu längtar vi till första snöfallet!

STORMCHASING TONIGHT

2011-10-19T13:25:00.004+02:00

Trots att solen skiner för närvarande kommer Team RockLadonians ikväll att köra en traditionell stormchasingträning. Det blir en dryg timma obanad löpning i skogen med pannlampa. Vi hoppas givetvis på regn och mycket blåst. Om någon vill joina så är han/hon/den/det varmt välkomna. Det är samling vid entrén till Ekvallens sporthall klockan 17:45. Be there or be square!

SKIDSEKTIONEN I RAMSAU

2011-10-17T23:07:00.007+02:00

Rockrunning och skidåkning är inte riktigt samma sak. Men skidor uppe i bergen på glaciär med mest is och klippor är lite åt det hållet.

Hur som helst, jag var iväg på skidläger i österrikiska Ramsau, nära den för längdskidåkare kända glaciären Dachstein, 2700 möh.

Lägret var på fyra dagar, vi tränade längdskidor på glaciären på förmiddagarna. Lite ledigt mitt på dagen och sen ett träningspass nere i byn på eftermiddagen. Runt byn kunde man träna löpning i fin alpmiljö, åka rullskidor i backarna mellan Schladming och Ramsau och köra fina backpass med och utan stavar.

Tränare och ledare för lägret var bla Staffan Larsson och Mattias Svahn. Båda är vasaloppsåkare. Staffan har en seger och Mattias har varit fyra som bäst. Lite smicker: På lägret var båda mycket inspirerande och bra som tränare.

Vädret var inte att leka med. Första dagen var det strålande sol, varmt och skönt, ca 25 grader, nästan ingen snö kvar på glaciären. Sen blev det snöstorm och 5-10 minusgrader i tre dagar på glaciären, ruskigt kallt i vindbyarna, nere i byn var det omväxlande uppehåll, regn och snö.

Gott och saftigt gräs för kossorna innan ..

efter snöovädret var de inte lika glada

Uppför Pichl-backen, med Oskar Svärd i täten

Glaciären i fint väder

Staffan och vinnaren

Tufft träningsväder på glaciären

Jawohl, das ist gar eine grosser Wienerschnitzel

NYA UNDERSEKTIONER, VRR 30

2011-10-17T19:19:00.007+02:00

Jag ligger efter med skrivandet, sorry webmastern. Grejen är att jag under min bloggosfärfrånvaro startat två undersektioner till Team Rockrunners.

Dels den rullande sektionen. Passande namn skulle kunna vara Rock n' Roll eller kanske Rolling Stones.

Och dels den glidande sektionen. Tyvärr är namnet Rock Gliders upptaget. Har sökt på internet och fick träff på denna sköna sextett. Jag tror inte jag platsar. Tre av dem heter Bert. Å, vad jag skulle vilja att Bert i mitten berättar om vad som föranledde silvertejpningen av hjälmen.

Jobbigt att alla namn är upptagna. Kanske Glide Pack ..

Snart skriver jag om vad glide n' roll sektionerna pysslar med och resereportage ..

TEAM ZIGGY

2011-10-17T14:07:00.001+02:00

För att inte stöta oss med några sponsorer och känna oss allmänt äckliga skrotades Team Gary Glitter innan det startades. Det är fortfarande så att Pälle påsar ihop med Fredrik från Team Glitter och Glamour men teamnamnet har nu blixtsnabbt ändrats till TEAM ZIGGY. I det nya teamet står Pälle för håret (peruk på huvudet) och sminket medan Fredrik står för glittret och glamouren så det blir ju bättre än bäst. Nu ska vi bara sy upp varsitt löparställ med paljetter och köpa peruk!

TEAM GARY GLITTER

2011-10-17T08:11:00.004+02:00

Om Pälle till Höslunken slår påsarna ihop med Fredrik från Team Glitter och Glamour måste ju teamnamnet bli TEAM GARY GLITTER! Nämen vad säger du? Gary Glitter, den gamla gangstern? Jomen Pälle står för håret (på bröstet) och Fredrik för glittret och glamouren så det blir ju bättre än bäst. Nu ska vi bara sy upp varsitt löparställ med paljetter!

VR-40

2011-10-14T10:05:00.012+02:00

SUM vs 25-manna

SUM = Hårt, tufft, långt, ingen orientering.

25-manna = Snabbt, tufft, kort, riktig orientering.

Ska man hårdra det hela så blir det nog oavgjort i denna batalj. Sörmlands ultra Marathon är och förblir en tuff utmaning på bitvis fina skogstigar i Stockholms södra förorter. 25-manna är samtidigt sveriges största stafettorientering där 10000 personer springer i riktig skog och där alla åldrar deltar i sina klubblag.

Hårt eller snabbt, det är en definition som är svårt att greppa, långt är jobbigt men snabbt är det med.Sum-25-manna 1-1
Långt eller kort är nästan den avgörande delen och där vinner Sum groteskt mycket med sina 50km.Sum-25-manna 2-1
Tufft och tufft, ja tufft är det.
Sum-25-manna 3-2
Ingen orintering eller riktig orientering, jä har råder ingen tvekan om att 25-manna vinner överlägset.
Sum-25-manna 3-3

Långt är bäst men orientering är ett måste om det ska bli hårt rockande!

SKRIBENTER SOM SUGER

2011-10-14T08:36:00.006+02:00

En del i teamet är bra på att träna och tävla, några är bra på annat och en del är inte bra på nåt. Ja så är den bistra sanningen! Dessutom är det frost ute, bilrutorna måste skrapas och mörkt hela tiden. Är det därför som alldeles för många är helt genomkassa (nästan men bara nästan sämre än Bajen och då är det illa) på att skriva veckans Rockrunner?

En ynka leverans var åttonde vecka är webmasterns krav men inte ens det klaras det av. Att det ska vara så svårt... Bifogad LÄNK (ni orkar väl inte surfa fram dit) visar att Tor restar med två, Christian med en, Tomas med en och Jonas med en veckans Rockrunner.

Skärpning annars blir det spöstraff!

BAMM 2012

2011-10-12T13:34:00.003+02:00

Anmälan till Bamm 2012 har varit öppen i kanske två, tre dagar och det är typ 310 dagar kvar till loppet. Ändå är det allaredan lika många anmälda lag som det var lag som startade år 2005. Märkligt. Och ett tecken på att det inte bara är jag och Pälle som är insnöade/dedikerade. Men roligt. Och kul för arrangören IFK Kiruna också. Återstår att se om tillströmningen av lag kommer att innebära några nya grepp i tävlingen, exempelvis vad gäller start-tider. Eller om man kommer att kunna uppgradera kartorna... Och sammanslagningen med Riksgränsen, kommer detta att innebära något nytt i arrangemanget? Som vanligt vet man dock att det gäller att komma väl förberedd till loppet i augusti, med både långpass och backträning i bagaget (och det oavsett om det blir dimma eller inte).

MÅNGA KONTROLLER BLEV DET

2011-10-10T23:02:00.003+02:00

På mitt trettiotredje tjugofemmanna blev det två sträckor och sjutton plus arton kontroller. En duktig matematiker får det till trettiofem kontroller, två fler än lopp jag sprungit alltså. Tempot var genomkasst eftersom undermålig träning toppats med massor av snor dagarna innan. Det innebar tack och lov att enda bommen (förutom att jag rundade några träd på fel sida) blev andra kontrollen på tjugofjärde sträckan. Istället för att springa till rätt andra sprang jag till den andra kontrollen på femte sträckan. Snurrigt!

Nä visst ja jag höll på att runda betongfundamentet vid sista kontrollen på femte sträckan också. Det tog säkert tolv och en halvsekund eller nåt. På tjugofjärde sträckan lade jag på en tvättäkta håsextonspurt. Hade det funnits sträcktider på winsplits skulle jag säkert dundrat in på topp tvåhundraåttio!

SÖRMLAND ULTRA MARATHON

2011-10-10T18:39:00.009+02:00

Jag hade bestämt mig för att inte köra SUM, men gjorde det ändå. Det var någonting som gnagde i skallen på mig efter att jag var så långsam på Lidingö. Jo, jag ville springa något längre och få vara nöjd efteråt. Men jag låtsades in i det sista att jag inte skulle springa Sörmlandsultran. Ville att det skulle kännas spontant, men var ju ändå tvungen att klämma fram med det när 25-manna övertalningen satte igång (sorry folks, men jag tycker inte att 25-manna är jätteroligt).

Lördag morgon och jag knallade ner till Björkhagen och slantade upp för direktanmälan. Att ha gångavstånd till tävlingar gillar jag. Mycket folk var det kring startplatsen, men ingen jag kände. Däremot är ultrafolket roliga att titta på. En del ser verkligen ut som NASA med tio gps´er, elva ipod´s och tolv vätskesystem med tretton olika slangar i fjorton olika färger.

Sen gick starten och jag var väldigt noga med att ta det lugnt. Först ett varv på Kärrtorpsspåret och sedan ut på leden. Jag kom snart ihop med en kille i gult linne som det stod UltraSweden på. Vi skulle hålla ihop länge längs loppet. Han hade kutat ihop med Jonas på Jättelångt, han hade kutat Trans Alpine och kört bergslopp i Colorado så vi hade en del att prata om. Fast vi pratade inte hela vägen. Han var lite snabbare än mig på vägarna och jag var snabbare än han på de mer tekniska skogsstigarna. Därför var det bara på de slätare skogsstigarna, som inte riktigt är väg, där vi höll jämn fart och kunde prata bort några kilometrar.

Efter 25 kilometerspasseringen blir det en lång sträcka väglöpning, en mil fan. Först grusväg och sedan asfalt. Här gick gullinnet ifrån. Jag var inte orolig för jag visste att jag lätt skulle gå ikapp när det blev skog igen. Ja, jag började bry mig om det där, för vid kontrollerna fick vi veta att vi låg åtta och nia, och allt blir roligare när man får vara med och kriga om placeringar.

30 kilometer passerades på 2:17 - fyra minuter bättre än min Lidingöloppstid. Jävla skitlopp, det där Lidingöloppet. Det här var ju bättre. Bäst var också att jag skulle få supporterstöd längs Åvavägen av racer-Sofia som var ute och luftade sin Wilier. Trodde jag ja. Längs den trista asfaltsvägen var det lika många cyklister som det finns discoskivor i min skivsamling. Hade hon kört vilse, lilla stumpan? Fått haveri eller råkat ut för myteri och rymt med en rumänsk trapetsakrobat från Cirkus Maximus? Eller nä, nästan framme vid avtagsstigen upp mot Tyresta dök hon upp och tog det här snygga kortet:

Killen i gult var väl en tvåhundra meter före, men väl inne i skogen efter Tyresta tog det inte mer än en minut innan jag var ikapp och förbi. Jag visste väl det. Nu var jag i mitt rätta element. Jodå, strax skymtade jag även en röd tröja framför mig och även han passerades. Sedan en vit...

Men underbart är kort och snart blev det breda grusstigar igen. Här är jag lite långsammare, men nu är det inte långt kvar och ingen syns bakom så det här ska nog greja sig. Jag grejar nog inte fyra timmar tänker jag när jag ska svänga ut på den sista rundan runt Södra Rudansjön. Och där står Sofia och säger att jag har två som jagar bakifrån bara 30 sekunder efter. Helv... Nu måste jag ju ta i på de här sista pinande kilometrarna. Det är många backar här. Branta är de och jag vill helst börja gå. Nej, jag ska fixa min sjätteplats. De närmar sig bakifrån, men då lägger jag i långspurten modell H 16 och förföljarna tappar direkt. Så här snyggt spurtade jag:
När man spurtat så blir man såhär trött. Tycker jag känner igen den här posen: Tack vare spurten fixade jag också fyratimmarsgränsen. Det kändes riktigt bra. Och självklart var jag riktigt nöjd med sjätteplatsen. Det blev till att åka hem och fira!

TEAM X TAKES THE LEAD

2011-10-10T11:04:00.001+02:00

VI vet att det är långt kvar och att det kommer att hända mycket innan agnarna är sållade från vetet. Någon gång om typ 313 dagar kommer det att stå tre lag på pallen. Ingen vet vilka men en sak är säker, just nu leder Team X BAMM-70. Stort fan!

En grymt snabb 25-manna löpare

2011-10-09T19:37:00.002+02:00

ROgAine, inte långt kvar nu!

STARCUSBOKEN

2011-10-08T08:14:00.002+02:00

Den korte hittade den långes gamla anteckningsbok som inköptes till team STARCUS BAMM-resa 2005. Där i kan man läsa klassiska citat som "Incheckning, vad gör team STACUS först? Packar fram bandaren såklart" och "Vi är i mål. Orkar inte skriva..." Boken var också med på FEM-resan till Danmark 2006 men efter det har den legat i träda. Tills idag för nu kommer den att användas som intervjublock ute på 25-manna. Förutom att intervjua mig själv ska jag leta upp klubbkamrater och andra obskyra människor för att ställa frågor. Det känns som att det kan gå hursomhelst!

33 - 25

2011-10-07T20:45:00.002+02:00

33 året i rad med 25-manna and still going strong, inte snabb, men going, inte still, men strong, inte strong men still, eller nåt...

Långpass i storskogen

2011-10-02T14:11:00.000+02:00

Söndagens löppass, 2 timmar i skön terräng och i lagom tempo.

RÖTJUT

2011-10-01T20:41:00.004+02:00

"Fruktig, aningen bränd smak med inslag av fat, björnbär, plommon, eukalyptus och salmiak" säger Systembolaget. "Gott fan" säger jag!

KONTAKTANNONS

2011-09-29T19:42:00.004+02:00

Johan Wagner (till höger) har blivit av med sin OMM-teammate och söker därför en ny till årets OMM. Det är inte Mange (till vänster) som kastat in handduken, utan nån annan för Mange ska springa med nån annan, nämligen Jonas. Nåväl, den tvättäkta Jöttelaborgaren och bergslöparen Johan har alltså ingen att kuta med. Han är enligt uppgift anmäld i A-klassen men kan tänka sig att byta (upp eller ner?) för att få någon att springa med. Johan har bland annat sprungit LAMM med Mange (bilden), Icebug24, BAMM och nu senast UTMB i alpernas höga fjäll. Sen är han en jävel på att paddla kajak och det kan ju vara bra om det blir mycket regn...

Hugade spekulanter hör av sig i kommentarerna här, kontaktar Johan på Funbeat, på KUTAR (Johans sajt) eller Mange (jag har själv inget nummer eller mail till Johan).

VECKANS ROCKRUNNER V39 - UTFÖRSLÖPNING

2011-09-29T13:25:00.002+02:00

Eftersom både BACKTRÄNING och BACKTRÄNING (igen) tidigare blivit utsedda till veckans rockrunner tycker jag att det är dags att uppmärksamma deras nära släkting UTFÖRSLÖPNING. Denna nobla gren av bergslöpningen ädla konst är allt för lätt att glömma bort.

En kass utförslöpare förlorar många värdefulla minuter genom att bromsa och fega sig ner för en backe medan en bra utförslöpare tjänar många sköna minuter genom att låta benen flyta med och slänga sig utför. På filmen och bilden ser vi bra exempel på bägge kategorierna.

Jag var helt säker på att bergslöpning redan var utsett till veckans rockrunner men det verkar inte så. Hittade i alla fall inget som tyder på det på sajten. Tor (x2) och Christian får därmed smashboll av mig till nominering av vecka 30, 36 och 38.

Y - YOUTUBE

2011-09-28T07:41:00.006+02:00

På Y blir det såklart YOUTUBE eftersom det är en av de mest besökta sajterna och därmed också sökta orden på nätet. När jag tankat upp filmer tidigare har jag gjort det direkt i bloggen men när man slänger upp alstren på "tuben" blir det liksom både snyggare och lite bättre. Här har vi ett klassiskt kvalitetsklipp med Tomas som regissör, filmare OCH i huvudrollen:

Detta legendariska klipp är alltså inspelat i bilen på hemväg från ett "träningsläger" i Sälen. I birollerna ser vi Patric och Lovang. Johan som Tomas yrar om hela tiden sitter i en annan bil men det är hans kamera som blev kvarglömd i stugan och här besudlas. Världsklass!

X - X

2011-09-27T08:43:00.000+02:00

Tyckte först att exx var en svår bokstav att bemästra men sen kom jag på att man inte behövde krångla till det: X enkelt men genialt!

W - W.A.S.P.

2011-09-27T08:34:00.006+02:00

Nu när vi kommit till dubbelve blir det en bokstavskombination. W.A.S.P som står för We Are Satans People eller We Are Sexual Perverts eller White Anglo Saxon Protestant eller We Ain't Sure Pal, som Blackie Lawless (Svarte Laglös är för övrigt är ett av de coolaste artistnamnen som finns) sa i en intervju en gång.

W.A.S.P. utan bokstavskombination blir WASP och det betyder GETING. WASP är ett elakt djur som är klätt i fula färger och gör ont när det sticks. Jag har ett stort getingbo på vinden som måste bort nu när de börjar bli lite trötta såhär off-season. "Mina" getingar ser nu ut lite som jag själv brukar göra på slutet dag 2 på BAMM så de borde vara lätta att ha att göra med.

En grundligare sökning på da web sa att bokstavskombinationen W.A.S.P. också kan stå för Wood And Surface Protection enligt något företag som levererar olja till trägolv men det känns ju som en helt onödig information så vi kör en geting till:

4 cl Vodka
2 cl bananlikör

Fyll upp med Ginger Ale i ett highball-glas.

Garnera med citron och ett rött bär

LIDINGÖLOPPET

2011-09-25T18:03:00.003+02:00

Så har jag kutat Lidingöloppet igen. Det var trist!

Ja, jag försökte förstås bygga upp någon sorts pepp, både dagarna innan och timmarna innan start. Men innerst inne visste jag att jag inte var i form för stordåd. Varför kan man ju undra. Jag har ju tränat helt okej efter BAMM...

När starten gick var det trist att det var så mycket trängsel. Sen var det trist att det var så platt. Jag har inget driv i plattlöpningen, och det är trist när det går sakta. Efter 15 km är det lite mer upp och ner. Det var lite roligare. Men vid 20 km blev det trist igen för jag kollade på klockan och såg att jag sprang jättesakta...

Sista milen är ju backig och då borde det vara kul. Nej, det var det inte. Jag var trött och seg och kraftlös och det var trist. Abborbacken? Nä, trist!

Tjatig historia det här. Men jag lyckades inte frammana någon vilja att kuta på lite för att åtminstone gå under 2.20. Nä, och med sådan inställning blir det inte roligt. Det var bara att jogga i mål och se fram emot att komma hem till kalla öl och fräsiga skiver. Ja det blev en rolig kväll...

Men det blir nog inga mer Lidingölopp på ett tag. Lopp ska ju vara roliga liksom och Lidingöloppet är trist... Eller är det att jag är en högst medioker löpare som är trist?

VECKANS SKIVHYLLA

2011-09-22T21:01:00.006+02:00

Det är dags för skivhyllan att dra Down under. jo, på åttiotalet fanns världens coolaste musikscen i Australien. När resten av världen ägnade sig åt new wave, synth och heavy metal körde the Aussies stencool rock´n´roll. Här levde punken och den utvecklades till den alldeles egna stoneage rocken, en helt unik, och vältigt lokal, företeelse i rockhistorien.

Först och bäst var Radio Birdman. "Ska den där skivan upp igen"? sa Sofia när jag ställde upp nya skivhyllan. Ja, det är klart. Fågelmännens första kommer upp ofta för jag tycker fortfarande att det är en av världens bästa skivor. Länge var den odiskutabelt nummer ett! Och det tryck som strömmar ut ur högtalarna när riffet drar igång i "Aloha Steve..", urladdningen i "Do the pop" energin kontra beach boyskören i "New race", mm... Ja, jävlar! Få band kan ladda upp sådan energi på skiva. Och ja, deras energi är den samma live såklart. Jag hade turen att se dem i Oslo på deras enda Europaturné någonsin - samma dag som Johnny Cash dog för övrigt.

The Saints är det klassiska punkbandet och är ju ett av "the big four" dvs Ramones, Sex Pistols, Clash och the Saints... Ja, det där hittade inte jag på. Det är egentligen en väldigt snygg punkrock. Väldigt poppig! Snuskigt bra låtar och en grundstomme i den stora punkvåg som följde i Australien...

Huga vilka band och vilka låtar. The Victims, Fun Things, Scientists, Psycho Surgeons, Leftovers... Listan på coola band från Australien är hur lång som helst. Men de var alla band som inte gjorde några album utan bara släppte singlar. Singlar man får punga ut några hundra dollar för på ebay om man vill äga. Men som tur är finns mycket av det samlat i bootlegserien "Murder punk"... Det bubblar i mig bara jag tänker på de där låtarna - och ändå är jag helt nykter...

Ja, övriga skivor i veckans hylla, New Christs, Hoodoo Gurus, Lime Spiders och Beasts of Bourbon är några höjdpunkter i det Australiska åttiotalet. Det är varje bands första album som står i hyllan - det ser ju bra ut så. NC är snygg och ganska tung rock´n´roll, HG är snygg, poppig, gitarrbaserad rock. Kuriosa är att jag en gång i tiden ledde Hoodoo Gurus fanclub här i Sverige - vi var tre medlemmar... Ja, LS är rostig taggtrådsrock och BoB är någon sorts väldigt rå träskcountry.

På den tiden då jag var som mest insnöad i Aussierocken försökte jag sprida min övertygelse genom att dela ut blandbandet "Lars introduktion till australiensisk rock" till kreti och pleti. Tyvärr har jag nog slängt de exemplar jag hade kvar, men "Whatever".

Cheers mates!

V = VIT

2011-09-20T15:05:00.001+02:00

VIT är den ljusaste av alla färger. Snö är VIT. VITt på kartan kan vara kalfjäll på en karta men skog på en annan karta. Knark är VITt (har vi hört) och sportdryckspulver är VITt (vet vi). En VIT vecka kan behövas om man druckit för mycket sportdryck. VIT (eller Vid, bulgarsk: Вит) är en inte fullt så VIT flod i Bulgarien. The White Stripes var ett tag världens bästa band. VITlök är gott. VITryssland hörde förut till CCCP. VITa huset är VITt. VITaminer finns som brustabletter. Moln är VITa. Man visar VIT flagg när man vill kapitulera. VIT är oskuldens färg, oj nu handlar det om SEX igen :-)

MORGONMOTSOL

2011-09-20T11:32:00.001+02:00

Den morgontrötta löparen startade allaredan 07:52. Just som han vände mot sydost blev motsolen brutal och bländande. Det sammantaget med att han hade massor av grus i ögonen i den arla morgonstunden gjorde det svårt att se var han skulle sätta fötterna. Han stannade, torkade gruset ur ögonen och fick se sin egen spegelbild i dimman mellan träden. MOTSOLSKUNGEN!

SIXTYNINE - TRY IT YOU'LL LIKE IT

2011-09-19T14:09:00.004+02:00

När jag på kontrolluthängningen och provspringningen inför IFK Enskedes tävling i lördags kom till kontroll 69 kunde jag inte sluta tänka på SEX eller på Kenta Gustavsson och hans bidrag "Utan att fråga" i melodifestivalen 1980:

Dags för TeamTräning

2011-09-18T16:56:00.003+02:00

Jag lägger här med fram ett förslag om att vi ska köra en TeamTräning.
Alt 1. Hemmifrån mig i Åkerberga.
Alt 2. Ifrån Peter i Tyresö.
Rösta fram vart ni vill köra ifrån, flest röster vinner.

Start tid: 09.00
Datum: 2 oktober
Underlag: Mestadels skog med inslag av skogsstigar och grusvägar.
Logi: Kan ej erbjudas.
Mat: Efter fullföljt lopp så erbjuds enklare lunch och dricka.
Anmälningsavgift: 0kr.
Anmälan senast: 30 september.

AMFIBIEMANNEN

2011-09-17T09:41:00.005+02:00

Köp en våtdräkt! Börja crawla! Nästa sommar går den första upplagan av Amfibiemannen i Roslagens skärgård. Den med lite koll ser naturligtvis att loppet är en rip-off från Ö till ö. Jämfört med originalet är Amfibiemannen klart billigare (det var ju bra) och klart kortare (det var ju synd). Jag har i alla fall tryckt på gilla-knappen!

(not so) ROGUE RACER

2011-09-16T08:18:00.000+02:00

Med ett par nya pjuck från Montrail som heter nåt så coolt som ROGUE RACER kände jag mig både cool och snabb på gårdagens terrängrunda längs sjuåenhalvan i Hemmesta. Men det var innan för tyvärr gick det lika långsamt som vanligt och dessutom fick jag skavsår. Lite sådär halvcoolt... Men skorna är i alla fall snygga!

U - ULTRA

2011-09-15T09:52:00.001+02:00

Goooglar man ULTRA kommer först en utbildningssajt sen är det Team Ultrasweden LK på andra plats. Slår man sen upp ULTRA på wikipedia så kommer följande information: "ultra-, ett prefix som betyder att det efterföljande är ett ytterlighetsfenomen, som i ultraviolett, ultrarapid" Coolt men min tanke var ULTRA som i ULTRALÖPNING eftersom det verkar ha blivit lika inne som trail. I och med det måste det ju vara ett av internets mest sökbara ord. Nåja efter SEX och det där ordet som börjar på P och slutar på ORR. Alltså får det bli ULTRA på U.

NU BÖRJAR DET...

Ultralöpning är alltså när man springer längre än 42195 meter. Jag har gjort det några gånger. Den kortaste gången var Munkastigen som enligt GPS:en hade den fantastiska längden på 42,56 km.

Konstigt nog verkar det som att det mest folkliga med ULTRA är att springa väldigt många varv på en varvbana. Det finns hur många lopp som helst där man ska köra så långt man hinner på 6, 12, 24, 48 timmar eller springa så fort man kan på 100 km, 100 miles osv. Detta är ett mycket märkligt beteende. Ungefär som att dricka TE...

Jag säger inte att det inte är hårt, bara vansinnigt, men samtidigt imponerande, särskilt av eliten. Jonas Buud kom till exempel trea på EM på 100 km med den fantastiska tiden 6:52:19 vilket innebar en snitt-km-tid på 4:07, fyranollsju, i 10, tio, TIO jävla mil!!!

Men jag säger ändå att man ska ut i skogen. Ett mellanting mellan denna varvbaneidioti och att springa långt rakt fram måste vara TEC som är det hårdaste av de hårda loppen. Där ska man springa 16 varv på milbanan i Täby. 16 varv, ja ni läste rätt! Ladonia-Mats a.k.a. "kaptenen" gjorde det i våras och han säger att han fortfarande är snurrig i roten. Där vann för övrigt Jonas Buud förra året med rekordtiden 12 timmar 32 minuter och 4 sekunder på 16 mil. Snitt-km-tiden var alltså 4:42 och sämsta milen var på 47 minuter eller nåt sånt "men då åt jag pannkakor". Kommer Jonas Buud från denna planeten? Är han en utomjording?

Kanske spårade jag ur lite här på slutet men jag låtsades vara på en tartanbana och köra varv efter varv och blev ULTRASNURRIG!